Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 ännu en gång kari. xii:s död
ut ur hufvudet. De öfverenskommo genast, att dödsfallet borde
döljas för arbetarne och soldaterna, för att defsa ej skulle bli
oroliga och modstulna.
Emellertid hade Carlberg skyndat ner efter den gamla
löpgrafven (d. v. s. i riktningen söderut) för att uppsöka general
Schwerin, hvilken han snart träffade, i begrepp att gå till
konungen. Vid Carlbergs budskap häpnade och förskräcktes
generalen, kunde icke säga mera än: »Herre Jesus!», fattade
Carlberg om högra armen och gick med starka steg fram dit
konungen låg. Ditkommen rörde han icke liket, utan befallde
Carlberg att strax gå och skaffa en bår, och kaptenen grefve Posse
att följa Carlberg »utan att låta märka att han var med honom».
De gingo då den genaste vägen öfver berget till konungens hytta,
där bårar funnos i förråd för att bortföra dem, som om nätterna
skötos vid arbetet. Framkommen dit, ropade Carlberg till vakten
att strax framskaffa en bår för en skjuten officerare, hvarpå den
kommenderande officeren, öfverstelöjtnanten grefve Posse, frågade,
om konungen var skjuten.1 Två soldater med en bår skickades
med Carlberg och kaptenen grefve Posse, som gingo den gamla
löpgrafven till ungefär tjugu steg från stället, där konungen låg,
då båren nedsattes och karlarne, som burit den, skickades
tillbaka. Carlberg och Posse gingo fram till Schwerin med
underrättelse, att båren var där, hvarpå de fingo tillsägelse att bära
fram den. Schwerin hade redan låtit ställa vakt uti löpgrafven
för att hindra all färdsel förbi stället, där liket låg och där
flera officerare nu samlat sig.
När båren var framburen, steg general Schwerin upp
bredvid konungen på bröstvärnets inre sida och lyfte något litet på
hufvudet, hvarefter han med handen gjorde ett sorgligt tecken
åt de omkring stående och sedan makade sig så sakta ner i
löpgrafven igen.
Därpå lyftes båren fram under konungens fötter, och de,
som stodo däromkring, togo något hvar delB uti stöflorna, dels i
den vid halsen igenhakade kappan, och drogo den döda kroppen
sakta ner ifrån bröstvärnet, och lade honom på båren med den
igenhakade kappan på sig. Generalen begärde därpå ett par
1 Denna omständighet uppfattade Carlberg såsom ett bevis på, att ryktet om
konungens död redan hunnit dit. Palndan-M(iller åter antager, att det var en
gissning af öfverstelöjtnanten, föranledd däraf, att han såg två officerare (ej soldater)
komma för att hämta en bår och komma upprörda och ropande till vakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
