Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8VENSKA örlogsflottan 17 19
135
stånd att ofördröjligen- utlöpa, då engelska eskadern passerade
Karlskrona, utom kryssarne och de för stadens försvar afsedda
fartygen. Han borde följa tätt efter amiral Norris för att på
vidare order kunna när som helst förena sig med honom.1 I
anledning häraf hemställde Sparre uti en längre, underdånig
skrifvelse den 15 juli till K. M:ts afgörande åtskilliga viktiga
förfrågningar, nämligen i synnerhet om befälsföringen, sedan
eskadrarna förenats, och om den salut de borde gifva hvarandra.
Han tviflade på att den engelske amiralen kunde förmås att
ställa sig under svenskt kommando, helst den engelska eskadern
vore större än den svenska, och han ansåg det oriktigt, om ett
motsatt förhållande skulle äga rum; detta senare så väl på
grund af »omständigheten af Eders Kongl. Maj:ts herrevälde i
Östersiön», som af riksrådets högre rang. Därför föreslog han i
underdånighet, att ett aftal om gemensamt mål för operationerna
m. ni. måtte — i likhet med hvad som genom K. B. den 2 juni
1700 bestämdes — nu vinna kraft. Däremot ansåg han, att
engelska eskadern borde — oansedt riksrådets »högre caracter» —
först salutera den svenska, emedan Sverige ägde »Dominion
marx» i Östersjön».2
Innan svar på denna skrifvelse hann anlända, inkommo
flera nådiga befallningar till amiralitetskollegiet om den
förestående sjöexpeditionen.
Sådana inhändigades den 16 juli både från K. M:t och från
H. K. H. generalissimus, hvarigenom ordern om svenska
örlogs-eskaderns utlöpande upprepades »för dess angelägenhets skull»;
och borde föreningen med engelska eskadern nu ske »så framt
icke alt skall eftersätjas hvad i detta mål till hela rikets
säkerhet kan lända». Så snart föreningen skett, skulle riksrådet få
vidare förhållningsorder: »Vi lita aldeles på eder oss så
välbekanta nit för vår tienst.«
Man arbetade i Karlskrona ihärdigt på skeppens klargöring;
men alltjämt var brödbristen lika betydlig, änskönt råg fanns i
förråd. Äfven segelduk felades totalt: »Så sant mig Gud hielpe»,
skrifver Sparre d. 16 juli, »fins icke en aln segelduk, som man kan
göra en säck utaf, mycket mindre ett segel till något skepp .. .»8
Angående den svårighet, som rådde vid örlogsskeppens utredande
’ K. B. "/,.
2 D. 2. N:o 109.
s D. 2. N:o 109. "•/,.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
