- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
143

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8venska örlogsflottan 17 19

143

Nu utspann sig en längre diskussion rörande eskaderns
utlöpande, hvad därmed skulle kunna uträttas utan engelsmännens
bistånd och huruvida man kunde lämna Karlskrona blottadt, sä
länge man ej visste hvad de engelska hade i sinnet, Öfverste
Sparre höll före — utan tvifvel med fullt fog — att om endast
10 svenska linieskepp kunde förena sig med Stockholmseskadern,
skulle man säkerligen kunna angripa ryska flottan eller
åtminstone hålla dess galerer från svenska skären.

Emellertid skulle eskadern med första gå till sjös.
Holmamiralen, tygroästären och öfverkommissarien anmodades att tillse,
det intet som härrörde af deras embetsförrättningar felades
densamma.

En skrifvelse från general Örnstedt af den 4 augusti
meddelade vidare, att han väl ärnat sända ett ansenligt uuderstöd
till Karlskrona, men dels berättades från Stockholm, hurusom
ryssarne drogo sig undan, dels spordes det, att preussiska trupper
förväntades till de danskes hjälp för att landstiga i Skåne.
Därför kunde ej mycket manskap aflåtas till Blekinge.

Följande dag, den 9, föredrog öfverste Sparre ett memorial,
hvaruti han ytterligare betonade nödvändigheten af eskaderns
skyndsamma utlöpande, själf erbjöd sig att anskaffa lotsar
för den förenade flottan ra. m. Öfveramiralen förklarade härpå,
att intet hinder förelåge för eskadern att gå till sjös, utom
den ogynsammà vinden. Om denna fogade sig efter önskan,
ville han dagen därpå löpa ut. •— Löjtnant C. Engelholm
uppkallades därefter till kollegiet och beordrades att med sin
nyligen hemkomna esping föra öfverste Sparre till kommendör
Rajalin. Befallning till den senare att segla till
Stockholmsskären för att om möjligt förena sina fartyg med amiral Taubes
eskader, utom fregatten Svarta Örn, hvilken skulle föra
Dalarö-lotsar till öfveramiralen, uppsattes jämväl under loppet af den
9 augusti.

Med samma nådiga uppdrag, som öfverste Sparre undfått,
affardade regeringen strax efter honom riksrådet von Liewen.
Denne uppträdde också den 10 augusti inför amiralitetskollegiet
med ett längre anförande.1

På aftonen den 9 hade emellertid, såsom af akterna synes,
en engelsk officer anländt med bref från amiral Norris, hvaruti
denne gaf säker förhoppning om förening af eskadrarne. Öfver-

1 D. 1. 1719.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free