Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
strödda meddelanden och aktstycken
pel härpå: i § II beviljar ridd. o. adeln, krigsbefälet och menige
allmogen »try års utskrifning .... i de näst efterkommande åren 1656,
1657 och 1658»,1 i g III gifver borgerskapet fördubbladt
båtsmanshåll n desse näste try år 1656, 1657 och 1658»/2 i g IV bestäm
mes den kontribution af fjerdepartsräntan, som med anledning af
nyssnämnda ståndstviat trädde i stället för den förut beslutade
fjerde-partsindragningen, att utgå i nästföliande try år»,3 i g XII
bestämmes, att den kvarntull, som från och med denna riksdag skulle
införas på vissa orter i stället för de kvarntullsmantalspenningar, mot
hvilka den vid en föregående riksdag — 1634 — blifvit utbytt,
skulle försättas »allenast på try nästföliande år 1656, 1657, 1658»,1
§ XVI beviljar slutligen borgerskapet en krigshjälp, som det lofvar
att utgöra »i try nästföliande åren».5
Äfven i de aktstycken, som beröra bevillningsfrågornas
behandling under riksdagen — såsom bekant finnas endast ridd. o. adelns
protokoll tryckta —, återfinnes ofta denna treårsperiod. I K. Maj:ts
första proposition begäres visserligen endast »tjenlige medel», men i
den andra, som aflemuades den 8 maj, begäres uttryckligen, att
ut-skrifningen skulle beviljas på tre år.6 Bedan samma dag fattar adeln
också beslut om en utskrifning på tre år;7 och samtidigt med att den
den 22 härom underrätta rådet, meddelar den äfven sig önska, att
kvarntullsordningen antoges på tre år.8 Såväl denna tidsbestämning
som ock en liknande i fråga om den nya ordning, enligt hvilken
den s. k. fördubblade accisen borde erläggas, återfinnas därför äfven
i adelns svar på propositionen,9 hvaremot utskrifningen där säges
skola utgå »så många åhr, som allmogen det bewilia».10
Redan innan den andra propositionen afleitinades, hade det vid
två olika tillfallen — den 29 mars och 7 maj — på riddarhuset
varit tal om tiden för utskrifningen. De uttryck, hvarmed
protokollet refererar dessa debatter, äro rätt anmärkningsvärda. Den 29
mars heter det: »Sedan thaltes om tidhen, huru månge åhr thet skulle
skrifwas. Och wart förslagswis meent, på 3 år, till. att lätta thet
beswäret medt the månge herredagars resor» o. s. v.11 Den 7 maj
åter lyda protokollets ord: »Sädan detta således war discurrerat öfwer
uthskrifningsbeswären, sadhe rikzkantzlern om sielfwe uthskrifningen,
der om ridderskapet wille sin emellan öfwerläggin, att der till kunde
på någre år blifwa bewilljat, och således icke så o ff ta hafwa
richsdagar».12
Hvad jag anfört, torde vara tillräckligt att antyda, hvarför
rikskanslern den 19 juni 1655 trodde sig kunna förutsätta att en
riksdag skulle sammanträda om tre år. Han visste nämligen på grund
af riksdagens beslut, att bevillningen var gifven på tre år, och han
hade själf förordat en dylik bevillningsperiod för att man skulle slippa
1 Stiernman, II, sid. 1234. — 2 Stiernman, II, sid. 1235. — 3
Stiern-man, II, sid. 1250. — 4 Stiernman, II, sid. 1254. — 8 Stiernman, II, sid.
1256. - 8 Ridd. Prot. V, 2, sid. 297. — ’ Ridd. Prot. V, 2, sid. 96. — « Ridd.
Prot. V, 2, sid. 124. — 9 Ridd. Prot. V, 2, sid. 338. — 10 Ridd. Prot, V, 2, sid.
319. — 11 Ridd. Prot. V, 2, sid. 31. — » Ridd. Prot. V, 2, sid. 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
