Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämda perioder för den svenska riksdagens sammanträde 149
riksdag före dess slut. Att man åter efter denna period skulle bli
nödsakad att sammankalla ny riksdag för att erhålla ny bevillning,
det gjordes antagligt genom erfarenhet från föregående tid. Huru
under de närmast föregående decennierna praxis i detta afseende
utvecklat sig, skall därför här göras till föremål för en kort
undersökning. Jag inskränker mig dock därvid till tiden från Gustaf II
Adolfs tronbestigning.
Den ursprungliga regeln i fråga om bevillningens varaktighet
var under denna tid den, att bevillningen gafs på ett år eller rättare
jör en gång, så att man för hvarje bevillning bestämde den tidpunkt
under året närmast efter riksdagen, till hvilken ifrågavarande hjälp
skuile vara erlagd. Exempel på dylika bevillningar förekomma vid
nästan hvarje riksdag under tiden närmast efter 1611.’ Var det
antagligt, att kronan skulle behöfva ytterligare hjälp, hände det
stundom, att man på riksdagen lofvade att utgöra en dylik, när efter
bevillningsperiodens utgång regeringen genom utskickade komme att
i landsorterna därom underhandla.2 Likaledes saknas icke exempel
på, att man lofvat utgöra en viss gärd under nästkommande år »eller
och in till thess någon riksdagh eller samquemd af högstbemälte
K. M:t, effter som rikseris lägenhet fordre. kan, blifwer beramat».3
Den lösen, på hvilken Elfsborgs återbördande till Sverige var
beroende, var emellertid så stor, att den ej kunde gäldas på en gång.
Freden i Knäröd stadgade därför en inlösenstid af 6 år, och den
kontribution, som i anledning däraf beslutades, bestämdes helt
naturligt att utgå under flere år, till en början 4. Från Gustaf Adolfs
tid är detta den första bevillning, som uttryckligen gifvits på mer
än 1 år.4
Inom kort påträffar man dock i boskapsskatten (och en däremot
svarande gärd från borgarståndet) äfven en annan bevillning, afsedd
’ Sådane ex. äro prästernas och allmogens bevillningar på Nyköpings
riksdag 1611, hvilka skulle erläggas vid S:t Johannis och Michaelis nästkommande,
Stiernman, I, sid. 659, 662; prästernas och allmogens bevillningar på riksdagen i
Stockholm 1612, hvilka borde utgå i olika delar »till tillstundande Juletid och
nästkommande Valborgsmesso», Stiernman, I, sid. 678, 680; finska ständernas
bevillning på mötet i Helsingfors 1616, som gälde för »denna Winter», Stiernman,
I, sid. 705; landttågsgärden på riksdagen i Upsala 1617, att utgå i »denna höst»,
Stiernman, I, sid. 734, m. 11. Åtskilliga andra gärder vid denna och andra
riksdagar torde nog äfven vara afsedda endast för en gång, ehuru någon bestämd
tidsbestämning ej finnes utsatt i beslutet. Se t. ex. borgarnes bevillning 1611 och
1612, bevillningarna i Örebro 1617 o s. v., Stiernman, I, sid. 660, 678, 718.
— 1 Så lofva presterna 1611 att derest det ej blefve fred, komma fursten och
riket till undsättning, när han »tillkommande sommar medh oss genom sine gode
män i Landzenderne handle låther», Stiernman, I, sid. 659; likaledes bönderna
1612, Stiernman, I, sid. 680, ett löfte af hvilket regeringen också begagnar sig
1613, Hallen berg, Svea Rikes Historia under Konung Gustaf Adolf etc., II, sid.
182; och 1617 i Örebro lofva samtliga ständer att, sedan säden blifvit inbergad,
under vissa förutsättningar utgöra en »lidelig Skepzgärdh», Stiernman, I, sid.
718 — 9 Uttrycket användes om borgerskapets bevillning i612, Stiernman, I,
»id. 678. — 4 Före Gustaf Adolf synas dylika längre bevillningar undantagsvis ha
förekommit. Ett exempel därpå lemna bevillningarna 1604, hvilka samtliga
bestämdes för 3 år, Stiernman, I, sid. 579, 581, 582, 584.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
