- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
154

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

strödda meddelanden och aktstycken

nya bevillningen kvarstår man också vid den gamla perioden. Adeln
synes ej hafva gjort den ringaste svårighet vid att gifva utskrifning
och boskapsskatt för de två följande åren, och den nya råghjälp som
blir af nöden, gifves denna gång äfvenledes för »förbemelte twenne
fölliande åhr».1 Hos de ofrälse stånden synes frågan hafva erhållit
samma lösning, ty riksdagsbeslutet fasthåller vid tuårsperioden för
både utskrifning, boskapshjälp och råghjälp."1 Detta fasthållande vid
gammal praxis är, synes mig, denna gång så mycket mer
anmärkningsvärdt, som man icke var okunnig om att redan nästa år i alla händelser
ständerna ånyo skulle sammanträda för att helsa drottningen myndig.

Denna riksdag sammanträder Bom bekant i oktober 1644. Då
de förnämsta bevillningarna från 1643 skulle utgå under ännu ett år,
kunde man väntat, att bevillningsfrågor icke nu skulle hafva
upptagits till behandling. Så blef emellertid ej förhållandet; dels
behöfde regeringen få den gamla bevillningen förhöjd, dels har också
möjligen .den omständigheten, att ständerna 1643 bundit frågan om
utskrifning under år 1645 vid frågan om fred eller icke fred, gjort, att
de nu återupptagit saken till behandling. Riksdagsbeslutet innehåller
nämligen ett förnyande — och delvis förhöjande — af de för 1645
förut gifna bevillningarna; [för adeln tillkommer dessutom en ny
riksdalershjälp]. Hvad åter tiden för deras utgörande angår, så heter
det därom i beslutet: »Och hafwe wi föreskrefne alle ständerne
thetta bewilliat på ett år til giörande» o. s. v. »Men ther fiendens
hårdhet och oskäl hölle oss alt fort i kriget, tå på thet Hennes Kongl.
Maj:t icke må blifwa trängd at för thenne orsaken skull oss åter
sammankalle tillkommande år och blifwa ther öfwer uthi rikzens
angelägne ärenden förhindrat eller försummat: Ty hafwe wi på sådane
fall thenne wår påökningh och bewillning vthsträckt och extenderat,
så i spannemåls som penningehjelpen, så ock i utskrifning på twenne
år, at then på föreskrefne fall continueras måtte, allenast at Hennes
Kongl. Maj:t ther om medh sin skrifvelse oss täcktes tillståndet och
tarfwen allernådigst communicera» etc.3 Ehuru man sålunda
ursprungligen endast velat binda sig för ett år, har man dock till sist följt
den gamla tuårspraxisen. Att regeringen i främsta rummet
åvägabragt detta beslut, framgår däraf, att något tal om andra årets
bevillning icke finnes i adelns svar, hvilket tvärtom endast nämner
år 1645.4 Någon debatt med antydningar om, huru utsträckningen
genomdrifvits, finnes icke refererad i riddarhusprotokollen.

1 Ridd. Prot., III, sid. 318, 319. Detta enl. ridd. och adelns svar pä
propositionen: något uttalande om tiden förekommer icke i diskussionsprotokollet, och
det ser sålunda ut, som om mat tagit för gifvet, att bevillning, blott den gafs,
skulle utgå under två år. Andra årets utskrifning gafs dock blott vilkorligt. —

2 Stiernman, II, sid. 1024, 1025, 1026. I fråga om råghjälpen äro adelns svar

och riksdagsbeslutet ej fullt tydliga. Svaret talar, såsom nämnts, om »förbemelte

twenne fölliande åhr> d. v. s. 1644 och 1645, riksdagsbeslutet däremot för bönderna
om »thetta och tillkommande åhr», hvilket senare betecknas som 1644, för
ridderskapet om »i åhr» (1643?) och »åther åhret» (1644?), men i motsats härtill för
prästerskapet för »thesse effter fölliande twenne åhr». Huruvida hjelpen gälde 1643
och 1644 eller 1644 och 1645, är sålunda med dessa källor omöjligt att afgöra.
— 3 Stiernman, II, sid. 1071, 1072. — 4 Ridd. Prot. Ill, sid. 399.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free