Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
b. J. BOETHIUS
klara för Diemer, att, om Fredrik blott gåfve efter med afseende på
den omtvistade titeln, skulle hertigen sända en minister till
Stockholm och därmed erkänna Fredrik såsom laglig konung.1 Denne
lät då Diemer gifva Bestuchef en deklaration, afsedd att komma
till det ryska hofvets kännedom och innehållande, att, om blott
ministern komme, ville konungen »sich favorable erklähren».
Samtidigt vände sig ryska regeringen till Campredon med begäran
om hans bona officia i denna sak, och Campredon framställde
också, förmodligen genom Diemer, samma förslag till konungen.
Med anledning häraf lät Fredrik från Vesterås, där han för
tillfället uppehöll sig, Diemer den 24 september 1722 skrifva till
Campredon, att den ordning, som föreslagits från holsteinsk sida,
nämligen att konungen skulle gifva »positiva försäkringar» och
hertigen först därefter gifva honom »upprättelse», stred mot hans
kronas värdighet, men att, om blott hertigen toge det första
steget och tillfredsställde hans rättmätiga fordringar genom att
sända till Stockholm sin förtrogne rådgifvare Bassewitz med
nödiga instruktioner och uppdrag, skulle konungen gifva goda
bevis på sin tillgifvenhet för hertigen och mottaga alla förslag,
som kunde bidraga till en nära och fast vänskap mellan denne
och honom. Gjorde emellertid hertigen ännu svårigheter med
1 I en »promemoria» till Horn af den 4 febr. 1723 (bl. Sekreta utskottets
akter) uppger Bassewitz, att detta var innehållet af Bestuchefs meddelande; å denna
promemoria jämförd med »samtalet» och brefvet till Campredon är framställningen
i texten grnndad. Uppgiften om innehållet af deklarationen till Bestnchef härrör
från promemorian; likasa den, att det var den ryska regeringen som först gaf
anledning till Campredons inblandning; äfven i promemorian erkännes, att konungen
vägrat ingå på den af holsteinarne yrkade ordningen; hans löfte till Campredon
omtalas här med orden, att han, om blott beskickningen ginge förut, skulle »den
Herzog auf alle ersinnliche Art contentieren». Då själfva ordalydelsen af Diemers
bref till Campredon är af vigt, meddelas här följande utdrag därur enligt en
afskrift bl. Sekreta utskottets akter: »Le roi ne demande pas mieux que dapprendre
au premier jour que, sur la déclaration que j’ai faite dernièrement par ordres de Sa
Maj. à M. Bestuchef et que celnici aura apparemment mandé(e) à sa conr, celle
de Holstein n’aura pas hésité un moment à donner å Sa Maj. la satisfaction
qa’El)e demande avec tant de justice et ne se roidira pius de faire le premier pas
pour ne donner aucun atteinte à 1’eminence de la dignité royale qui souffrirait
trop, si l’on donnerait les assurances positives, que les Holsteinois ont demandé
préalablement, avant que de faire actuellement la réporation, qu’ils avaient promis
de faire en suite. Et comme, si vous avez réussi, com me le roi l’espère, à faire
partir incessamment M. de Bassewitz sur ce pied là avec les instructions et
intentions nécessaires, il trouvera que Sa Maj. donnera des bonnes prenves de 1’affection
pour son maitre et qu’il acceptera toutes les propositions qai penvent contribner k
une amitié étroite et solide entre Sa Maj. et lui. . . Mais en cas qne son maitre
fasse encore des difiicultés sur sa mission, qu’il s’en laisse entièrement détoumer
ön qu’il la suspende jnsqn’à 1’assemblée de la diète, Sa Maj. déclare qn’en ce caa li
Elis n’acceptera pius de ministre de la part du duc de Holstein en Suède, et
qu’Elle veut étre excusée ... si le duc s’attire du chagrin ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
