- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
180

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

8. J. BOËTH1TJS

äfven detta fruktlöst, skulle deputationen göra konungen en
föreställning, att han borde gifva efter, »så framt eljest antingen
rådet eller ständerna skola kunna blifva i deras behöriga anseende,
formliga aktivitet och ordentliga samråd med H. K. M.»1
Förslaget vann utskottets bifall, och den mindre sekreta deputationen
fick äfven utarbeta det tal, som de tre talmännen skulle hålla.
Det var affattadt i hofsamma ordalag och går ut på att öfvertyga
konungen om att Bassewitz’ mottagande ej skulle vara skadligt
vare sig för honom eller riket.8

Samma dag lät utskottet hos konungen anhålla att talmännen
skulle få företräde följande morgon kl. 8. Konungen gaf sitt
samtycke därtill, men begärde, att på aftonen förut få tala med
landtmarskalken. Då denne infann sig, frågade han, hvad
meningen var med den begärda audiensen, och syntes vid
landtmarskalkens svar, att den afsåg Bassewitz’ sak »något otålig».
Vid audiensen den 22 mars visade han sig emellertid »nådig»,
förklarade, att han anförtrodde sig i riksens ständers sköte, viss
om att dessa skulle taga i akt så hans soin sina egna rättigheter,
samt lofvade att umgås med hertigen såsom en rättsinnig kristen.
Talet behöll han emellertid för att besvara det skriftligt, men
då det ej var undertecknads skickade han det efter audiensen
till landtmarskalken med begäran att återfå det med talmännens
påskrift, och härtill gaf sekreta utskottet den 23 mars sitt bifall.8

På flere dagar hörde därefter utskottet ej något från
konungen, hvilket föranledde Cederhjelm att genom Duben låta säga
honom, att utskottet skulle anse ett längre uppskof med svaret
liktydigt med afslag. Konungen beklagade sig då, att ingen
ville hjälpa honom med att uppsätta svaret. Med anledning
häraf förklarade Cederhjelm, ånyo genom Düben, att han vore
villig därtill, i fall svaret blefve jakande; »eljes vore han ej en
ärlig man, om han det gjorde». Konungen mottog emellertid ej
hans anbud, utan sökte nu hjälp först hos Düben och då denne
afböjde, hos statssekreteraren Daniel v. Höpken. Denne
rådförde sig med Cederhjelm, men fick af honom det svar. att, om
han hjälpte konungen i denna sak, skulle han blifva ansedd

1 Betänkandet bl. Sekreta utskottet» akter.

1 Talet i samma samling.

’ Sekreta utskottets protokoll den 21, 22 och 23 mars. De redogörelser,
som i det följande lämnas för det sekreta utskottets förhandlingar, äro, där ej
annan källa angifves, grundade på utskottets protokoll, som ej vidare särskildt
citeras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free