Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mink sn db min lefnad
195
krigstjenst hos Marat, hvilken na stod beväpnad till sitt försvar.
Med nådigt löfte om denna recommendation var jag beredd på
afresan, sedan jag från min lieatenants beställning tagit afsked
och på samma gång blifvit befordrad till ryttmästare i
regementet (d. 21 febr. 1815), men kung Murats välde slutade, innan
vi lyckligtvis hunnit afresa på detta äfventyr. I stället
beordrades jag 1815 att som brigade adjutant tjenstgöra hos
kronprinsen (chef för lifreg.-brigaden) ander den verkliga
brigadadjutanten baron v. Engeströms vistande i Preussen, der han
ingått i krigstjenst.
Med denna tjenstgöring följde agrement af ständig plats vid
kronprinsens bord och å spectaclerne, hvarjemte jag borde
uppbära Engeströms halfva lön, hvilken senare fördel dock jag
afsade mig till följd af excellensen Engeströms (fadrens)
indeli-catesse att sätta min rättighet dertill i fråga. Altså blef denna
trägna tjenstgöring lönlös. Den var dock hedrande, emedan jag
i min höga chefs namn förde befälet öfver de 3
lifregements-corpserna, NB på roten. Brigaden var aldrig samlad under denna
min tjenstgöring från våren 1815 till sommaren 1817, då denna
brigade upplöstes och min tjenstgöring sålunda upphörde, ehuru
brigadeadjutantstjensten förblef och ännu år 1848 är qvarblifven
på rikets stat, på grand af en intrigue, för hvilken jag måste
vika, då jag ej ville dela densamma. Det var neml. baron Sixten
Sparre,1 hvilken som surnumeraire brigade adjutant gjorde
anspråk på denna tjenst, utan accord, och reclamerade hos mig
denna rättighet. Detta gjorde, att jag städse afböjde Engeströms
förslag att genom accordet taga tjensten af hans son och då
omsider öfverste, nu mera statsrådet Peyron, ville dertill förmå
mig genom förespegling att denna lön var ämnad åt chefen för
den blifvande cavalleri staben och hvilken tjenst jag kunde
erhålla, vägrade jag allt jemt att prejudicera Sparre. Denne åter
begagnade sig mindre ädelt af min resignation, då neml. han i
hemlighet för afträdandet af anspråket förbehöll sig och emottog
majors place vid Smålands grenadierbataillon och Engeström utan
kommunikation med mig lika lumpet förfor, då han
bortaccorde-rade tjensten till pension åt en oduglig officer.
Länge hade jag önskat att från min tjenstgöring vid hofvet
ingå uti linien, hvilket jag äfven helt cordialement sade
kronprinsen, då han erbjöd mig en place bland sine adjutanter. Nu
1 Sixten David Sparre, slutligen generalmajor, i 1843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
