Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
glass fbkdrik horn
anklagelse mot Böhnen att vara dertill förledd, och den tort
skulle nu drabba en öfverstelieutenant (Böhnen stod som sådan
qvar i regementet) att hafva narrat en subaltärn till sin olycka.
Som Böhnen i vittnens närvaro afslutat och bundit Anckarsvärd
vid affairen, kunde den ej återgå och var i allt fall till Gynthers
fördel. Men tjenstgörande majoren tog deraf anledning att
utmana Böhnen.
Den dag, som återstod emellan affairen och mitt inträffande
hos honom, användes olyckligtvis till en resa till Falkenå,
hvilket ställe alldeles icke behagade mig och hvarom aldrig köp
blifvit slutet, om jag i denna moment kunnat opponera mig mot
Böhuens öfvertalande om affairens förmånliga egenskap, den han
naturligen upprörd af hvad som dagen derpå förestod altför
lös-ligen behandlade, och så upprättades på stället ett ganska
ofördelaktigt köpekontrakt. Min repuguance mot handeln
öfver-vägdes dessutom af min kännedom om Böhuens stora renommé
som landtman och jag borde sålunda aldraminst nu återtaga det
honom lemnade förtroende att handla i mitt namn. Jag afreste
således som egare af Falkenå derifrån till stridsmötesplatsen.
Men general Aminoff, som endast haft för afsigt att skrämma
Böhnen till eftergift på samma gång han ville dess chicanerande,
blef nu högst orolig öfver utgången och efterskickade mig för att
i major Kalmbergs och major Aminoffs ene secundant ryttmästare
Holsts närvaro söka genom mig bilägga affairen. Naturligtvis måste
jag afse Böhnens heder och nekade bestämt härtill mitt biträde,
men yttrade att, om frågan väcktes från andra sidan, skulle
jag dermed förena mig. Aminoff gick så långt i låghet att han
erbjöd mig fördelar i tjensten, om jag ville efterkomma hans
önskan, ett yttrande, som jag med förakt besvarade.
Utgången blef, att då vi kommit på platsen och distancen
var utmätt, pistolerna laddade m. m., yttrade Holst med största
ångest att han väntade af grefve Horn något yttrande om
affairens biläggande. Jag häröfver högst förbittrad svarade att, om
ryttmästare Holst ville på mig hvälfva någon delaktighet i min
principals förnärmande, fordrade jag på stället Holst till ansvar
derföre och vi skulle genast efter principalemas strid utföra
vår egen. Holst med svetten i pannan frambar då sin
com-mission från chefen att förklara striden obefogad och dermed
förenade jag mig, enär Böhnen utan rim och raison blifvit
utmanad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
