Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
claes fredbik horn
Mot slutet af riksdagen uppkom till mig general G.
Adlercreutz,1 med hvilken jag aldrig plägat umgänge, och uppgaf helt
öppet sitt ärende att få veta min mening om hvad som kunde
hända, ifall capitain Lindeberg, då dömd till döden och som
ingen kunde öfvertala att begära nåd, afrättades. Jag svarade
bestämt: då blir det uppror. Adlercreutz, något förvånad öfver
mitt säkra och kalla uttryck, repeterade frasen. Ja visst, sade
jag, blir det uppror, men hvad betyder det, då man har lagen
på sin sida. Dermed tog han afsked, troligen för att frambära
svaret. Lindeberg måste sluteligen lemna arresten till följe af
den allmänna amnesti, som konungen pålyste. Ovisst är, om
icke den excentriska mannen verkeligen ämnade sig till martyr.
• •
»
Under mellantiden till 1840 års riksdag passerade ingenting
af serdeles vigt rörande min egen person; men redan vid början
af denna riksdag, dervid opposition blef mästare af valen, fick
jag verksamt deltaga i affairerne.
Dagarne fore riksdagens utblåsande, då det befarades ett
stort nederlag för regeringen, fick jag genom en gammal vän,
öfverste v. E.,2 adjutant hos konungen, avis derom, att mitt
utnämnande till statsråd berodde af mig och begärdes mitt
ytt-trande. Jag svarade mig på intet villkor kunna under sådana
omständigheter derpå ingå. Vidare fick jag en avis, det mitt
utnämnande till landtmarskalk kunde ifrågakomma, om
Palmstjerna, som det troddes, afgick.
Emedlertid var jag af opposition utsedd till ordförande
antingen i constitutions- eller statsutskottet, utan att jag blandade
mig uti de conclaver, som egde rum mellan oppositionens chefer.
Min åtrå var att vända hågen från ett ofruktbart klander af
små ting, som egenteligen utgjorde vår regerings hela caractär,
till ett allvarligt arbete på nyttiga reformer både i
administrations-och riksdagsmachineriet. Jag blef ordförande i statsutskottet och
fick till närmaste män grefve v. Platen och baron Sprengtporten;
den senare, som befann sig i ett oroligt febertillstånd af
popu-laritetsjagt och med en inbilsk tro på öfverlägsen förmåga,
paralyserade densamma genom en ofta till slapphet gränsande distrac-
1 Gustaf Magnus Adlercreutz, † som generallöjtnant 1845.
1 Möjligen friherre F. U. v. Essen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
