- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
217

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

minmen ur min lefnad

217

och förkastades; men vanns likväl af denna correspondance den
öfvertygelse, att bankens låneoperationer på utländska börser
mycket försvårades genom bankens isolerade ställning till
regeringen, och att det erfordrades en kunglig garanti för att göra
bankens obligationer kurserande. Under denna brydsamma period
var min ställning till konungen högst kinkig. Hans lynne,
hufvudsakligen beroende af finansiella förespeglingar och planer,
försvårades med hvar dag, och jag hade svårt att afböja
bud-skickningar till fullmäktige med kungl, föreställningar. Detta
ömtåliga förhållande räckte in till slutet af januari 1844, då
fullmäktige beslöto att för låneoperationer i London begära
kon-nngens bemedling; detta beslut togs på eftermiddagen den 23
och jag skyndade från banken direkt upp till kungen, som hindrad
att mottaga mig ville veta genom kammarherren, oin något vore
att berätta, derest jag ej ville vänta. Som jag var alldeles
oklädd och dessutom icke hade någon särdeles böjelse för de
finansiella skrapor, som städse vankades, meddelade jag
kammar-herrn blotta resultatet af fullmäktiges beslut och gick hem.

Andra morgonen fick jag veta, det konungen om natten
träffats af slag, och möjligen kan detta blifvit föranledt af den
glada sinnesrörelse, min underrättelse föranledt, åtminstone
berättade Brahe, att kungen blifvit ovanligt upprymd och med
stark aptit souperat relativt till redan kändt illamående.

Jag såg sedan Carl Johan icke förr än på dess Lit de parade.

V.

1844—1852.

Detta bedröfliga år (1844) nedsänkte inig i sorg och förtviflan.
Min äUkade hustru var redan under vintern dödligt sjuk och
jag visste att intet hopp om hennes vederfående gafs. Hon
afsomnade under svåra plågor i juli och lemnade en tomhet, som
aldrig fylles; inom två månader derefter hade jag äfven följt
vår andra moder fru Hauswolff till grafven och snart såg jag
äfven det ädla offret för en osviklig trohet, min sanna verkliga
vän grefve Brahe följa sin välgörare i Riddarholmsgriften. Denne
man var en svensk ädling i ordets sanna bemärkelse, med ett
vådligt fel likväl, det att genom för mycken godhet göra
otacksamma. — Icke långt före sin dödssjukdom fick Brahe af kungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free