Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
strödda meddelanden och aktstycken
första frukt af rektor Ö:s fleråriga arkivforskningar och studier öfver
nämnda riksråd och dennes tid. I den äfven på kulturhistoriska
detaljer rika framställningen af friherreskapets förvaltning har förf.
förstått att inlägga en mängd biografiska upplysningar om sin hjälte,
en i många hänseenden verkligt intressant och framstående
personlighet, så att man, om än i största korthet, kan följa Hog. Bielke från
hans födelse och till hans tragiska död. De kulturhistoriska bidrageu
äro, som sagdt, talrika ock af växlande stundom ganska nöjsam art.
Se t. ex. sid. 23 notiserna om den tidens lefnadssätt i fråga om
mat och dryck. Två sjuka hof jungfrur fingo en dag en kanna öl
hvar till middags- och aftonmåltid och ett stop till »nattöl», o. s. v.
— Godshistoria. Under titeln Trolleholm har utkommit en
utförlig beskrifning öfver detta stora skånska gods utaf dess nuvarande
innehafvare, grefve Carl Trolle-Bonde. Egendomen hade
ursprungligen det föga aristokratiska namnet Kattsnave och fick år
1538 att börja med namnet Eriksholm. Det tillhörde den tiden
den danske adelsmannen Tage Tott och var af tämligen anspråkslösa
dimensioner. Under 1600-talet åter växte det till ett betydande
omfång och var i midten af 1700-talet ett af de största
godskomplexen i Skåne. Efter att länge hafva tillhört familjen Thott såldes
godset 1680 till amiralen Nils Trolles enka, fru Hille Bosencrands.
Det var en ättling af henne, öfverstelöjtnanten Fredrik Trolle,
som efter hand löste till sig hela godset och i öfrigt genom gifte
eller köp förkofrade sin jordegendom. Det var han, som stiftade de
tre stora fideikommissen Trollenäs, Trolleberg (numera utbytt mot
Trolle-ljungby) och Trolleholm. Hans dotter Fredrika Vivika Trolle
bragte egendomen öfver i Bondeätten, där den sedan förblifvit. Bland
de äldre ägarne dröjer förf. särskildt vid Otto Thotts hustru, Sophia
Brahe, astronomen Tyge Brahes syster, ryktbar för sina vetenskapliga
intressen och sin romantiska kärlekshistoria. Bland de senare ägarne
är det, utom fideikommisstiftaren själf, dennes dotter, riksrådinnan
Vivika Trolle-Bonde, åt hvilken den största uppmärksamheten ägnas.
Förf. redogör därefter för godsets areal och beståndsdelar samt
öfver-siktligt liksom i detalj för dess odlingshistoria och har därmed skrifvit
ett kapitel i det skånska jordbrukets historia i sin helhet. Vidare
beskrifves den under hans egen tid restaurerade borgen, numera ett af
Skånes ståtligaste slott, och meddelas slutligen en förteckning på
gårdsarkivet. Som sin medarbetare nämner förf. särskildt med
tacksamhet den gamle för historisku studier varmt intresserade kamrern
Nils August Lundgren.
Hr Erik v. Ehrenheim har i ett andra häfte (s. 27—55, tr.
för privat utdelning, jfr Hist. Tidskrift 1891, s. 203) fortsatt sin
beskrifning öfver familjegodset Grönsö i lippland. Han börjar med
en detaljerad mycket intressant beskrifning öfver den gamla
medeltidsbyggnaden Utö, som ligger midt emot Grönsö slott och hvaraf
en afbildning meddelas. Utö hus, som af folksägnen gjorts till ett
kloster, är ett af de få privata boningshus, som i Sverige finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
