- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
260

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

B. w. b.

helst den funnes, vare sig i kronomagasinema eller hos allmogen,
2:o) bonden borde slakta ned sin boskap för att därigenom
bespara höet för arméen, 3:o) flyktingarna borde skaffas ur
länet, på det arméen därigenom skulle bättre finna sitt
uppehälle.

Hvad det första förslaget beträffade, säger landshöfdingen,
så hade sådant i de orter och socknar, där arméen härtill stått,
redan skett, honom oåtspordt, hvarigenom de fyra bästa
socknarna i länet voro alldeles ruinerade, så att där hvarken funnes
utsäde eller lifsuppehälle mera, men att tillåta ett sådant
framfarande i de öfriga socknarna vore alldeles emot hans ed
och instruktion, vore att befrämja hvad som lände K. M. till
skada och länet till undergång. Hvad anginge det andra
förslaget eller att allmogen skulle nedslakta all sin boskap, så
hade landshöfdingen redan gifvit allmogen befallning om att
nedslakta så mycket som icke nödvändigt erfordrades för
lifsuppehälle och hemmanens bestånd, men att befalla nedslaktandet
af all boskap fördristade han sig icke, då till sistone rytteriet
ändå skulle lida brist på fourage och hästarna skulle svälta
ihjäl, då »det senare blefve värre än det förra och allmogen
alldeles fördärfvad.» Med afseende på det tredje förslaget om
flyktingarnas fortskaffande ur länet förklarar landshöfdingen, att
ingen hellre än han önskade detsamma, hvarföre han ock redan
offentligen låtit publicera, att de så fort som möjligt skulle
förfoga sig utur länet, men att med våld därtill tvinga dem, som
vistades längre norrut och följde näst före eller efter arméen,
af hvilka en stor hop med tiggande underhölle sig, ansåg
landshöfdingen »eftertänkligt», så mycket mera som de af kärlek emot
konungen och fäderneslandet öfvergifvit all sin egendom och
sökte beskydd och säkerhet. Assessorns förslag »bestod i landets
fördärf.» Landshöfdingen föreslog däremot, att kavalleriet skulle
aftåga till Uleåborg, där ännu hö funnes, och att infanteriet
skulle underhållas ifrån Gefleborgs län. Ärendet remitterades
till kammarkollegii utlåtande, hvarvid regeringens åtgärd stannade.

Den brefväxling, som vid denna för länet kritiska tid fördes
mellan regeringen och landshöfdingen, visar bäst huru vanmäktig
hon stod gentemot de kraf, som ställdes på henne. I det
krigstillstånd, hvari landet befann sig, var ock truppernas
komplettering dess viktigaste omsorg, hvadan till landshöfdingen
täta förfrågningar med afseende härpå inkommo, medan med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free