Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL KISOHELS BE8A I 8VEB10E 1586
351
vilse under natten, innan vi påträffade folk. Slutligen kommo
vi till en präst och bådo herren om härberge mot betalning, men
erhöllo intet. Till slut begärde vi att allenast få ställa in våra
hästar i hans stall; vi skulle nog hjälpa oss hos hästarna; men
äfven därtill nekade han, och vi måste fara vidare. Ej långt
därifrån kommo vi till en gammal tysk krigsman, som mottog
både oss och hästarne, men den gode mannen hade hvarken mat
åt oss eller foder åt hästarna, hvilka måste nöja sig med hö.
Prästen önskade vi sjukan (»die sickh»), ty vår värd sade oss att
han var rik, men mycket snål; orten heter Hästaryd (»Hestory»)
och ligger 3 mil från ofvanbemälda stad (Ronneby).
Innan jag nu lämnar landet, måste jag nämna något om de
båda landskapen, Småland, som tillhör konungen af Sverige, och
Blekinge, som lyder under danska kronan, om deras hushållning,
seder och bruk.
Att börja med äro husen vanligen byggda i fyrkant af med
knut försedda otimrade stockar, och icke högre än en våning,
och taken likformigt betäckta med bjälkar (»blöck»). Rummen
äro icke brädfodrade och mellan stockarna bestrukna med lera
eller kogödsel. Hustaken äro i allmänhet betäckta med grästorf,
och på dem föda sig om sommaren till en stor del får och getter
och bildar taket öfre delen af stugan. På taket brukar finnas ett
enda litet fönster, en half aln i fyrkant, det är öfverdraget med
pergament eller glas. Flera ljusgluggar eller fönster bruka de icke ha.
Dörrarna till rummen äro så låga, att man måste djupt bocka sig
för att komma in. Däremot är tröskeln så hög, att den är svår att
komma öfver. Detta är för den uppväxande ungboskapens skull,
hvarom mer här nedan. I stugan hafva de ett bord, vanligtvis
så långt som stugan är bred. Kök, kammare, sofrum samt allt
hvad till hushållet hörer, allt inrymmes om vintern i detta rum,
och i stället för spis bruka de bakugnen; i den samma uppgöres
eld en tre timmar före dagen, så att detta rum hela dagen är
så varmt, att hustrun, barnen och tjänstfolket, som icke har
utgöra, hela vintern gå i bara linnet, äfven om det utom hus är
så kallt, att ungboskapen kunde förfrysa i stallen.
Hvad sängställen beträffar, har hvar och en sin särskilda
plats; bredvid bordet är vanligen en sängplats, fylld något med
sängkläder, men till största delen med halm. Densamma är
afsedd för bonden och hans hustru. Omkring bakugnen, där det
är varmt och godt, ligga barnen; de, som ännu äro så unga, att
Hilt. Tidilcrift 1892. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
