Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLUMBUS OCH AMBBIKA8 UPfTÅCKT
357
frågan svarar fadern strängt: »Min son, sköt Ni edra egna
angelägenheter!» — Och kort tid därefter gifte sig sonen med den, som
fadern hade utsett åt honom. Man kan förstå, huruledes under
sådana förhållanden en fader anser sig äga rätt att i bittra, ja bistra
ordalag förebrå ministern, som tvekar att ställa den kungliga åskan
till hans disposition, då han anser familjens ära kräfva dess
användande mot en son, som vågar trotsa hans myndighet.
Men de fall, i hvilka omsorgen om »familjens heder» ansågs
böra frammana en blixt från denna åska, voro långt flera än de
ofvan antydda. I själfva verket torde knappast någon enda af de
omständigheter, under hvilka en familjs heder, eller blott dess
anseende, kunde komma att lida, saknas bland de skäl, som anförts för
erhållande af lettres de cachet. Och hvad den högsta myndigheten
—• konungen — beträffar, så förefanns sällan någon tvekan att ställa
fanns makt till det dömande familjeöfverhufvudets, ja, när sådant
saknades, t. o. m. till en felandes indignerade grannars förfogande:
konungen var ju allas fader i det gamla franska samhället. »Att kalla
en konung folkets fader, det är mindre att berömma honom än att
definiera honom», skrifver La Bruyère.
Institutionen ägde således djupa rötter i det samhällstillstånd,
som utgått ur renaissancen. Den växte af sig själf under detta
tillstånd, men alstrade tillika — såsom allt mänskligt — missbruk,
hvilka ständigt ökades; icke därföre, att styrelsen blef mera själfrådig
och tyrannisk, utan därföre, att småningom institutionen själf kom i
en alltjämt stegrad motsättning mot det nya samhällstillstånd, under
hvilket den fortfor att verka, men med hvilket den ej vidare hörde
samman. »Dammarna brusto 1789. Det gamla Frankrike
öfver-8väramades helt och hållet», erinrar vår författare.
A. B—x.
Den nyaste litteraturen om Columbus och Amerikas
upptäckt.
I Sybels Historische Zeitschrift för 1887 (Bd 57: s. 222) är
iutagen en förtjänstfull uppsats af Konrad Häbler om den nyare
Columbus-litteraturen. Sedan den tiden och särskildt under
innevarande år har emellertid denna litteratur vuxit ofantligt i omfång. En
kortfattad redogörelse för dess viktigaste alster torde därför för en
och annan vara välkommen.
De förnämsta urkunderna till historien om nya världens upptäckt
innehållas i den af Martin Fernandez de Navarrete utgifna
samlingen Colleccion de los viages y descubrimientos que hicieron por
mar los Espanoles desde fines del siglo XV (6 vol., Madrid 1825—37).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
