Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Viktiga urkunder rörande upptäcktshistorien ingå också i deu af
Historiska akademien i Madrid från år 1864 publicerade Coleccion
de documentos inéditos relativos al deacubrimiento, conquiata y
co-lonization de las posesiones Espaholas en America y Oceania (49
vol. hittills utkomna). Den sist utgifna urkundpublikationen är en stor
foliovolym med titel: üartas da Indias, publicalas por primera vez
el ministerio de fomento (Madrid 1877). Af betydelse särskildt för
Columbus’ egen lefnadshistoria är den volym, som af
Columbus-forskare plägar citeras med namnet »Codex diplomaticus». Det är
en samling af dokumenter (ingående de privilegier, titlar och öfriga
förmåner, som beviljades Columbus på grund af hans upptäckarebedrift.
Af dessa lät Columbus själf i lifstiden föranstalta fyra lagligt
bevittnade exemplar, af hvilka åtminstone två ännu finnas i behåll, det
ena i Genua, det andra i Paris. Det förra är lagdt till grund för
den af pater Spotorno utgifna Godice diplomatico
Uolombo-Ameri-cano (Genova 1823).
Lika viktiga som de skrifna handlingarna äro de gamla kartorna
för den historiskt geografiska forskningen. Dessa senare utvisa huru
upptRcktsfararne föreställde sig jordytans utseende samt ådagalägga på
hvilka förutsättningar de byggde sina planer och huru de vuuna
resultaten af samtiden uppfattades. Tyvärr hafva kartorna i ännu högre
grad än manuskripten varit utsatta för förstörelse, framkallad af
likgiltighet och vanvård. Hvad som återstår af upptäcktstideus
kartlitteratur har emellertid till större delen gjorts tillgängligt i
facsimile. Af äldre samlingar märkas Santarems ofullbordade atlas
(Paris 1842—50), atlasbilagan till Lelewels Géographie du moyen
åge (Brux. 1850) och Jomards Monuments de la géographie (Paris
1862). Af särskild betydelse för Amerikas upptäcktshistoria äro
Kunstmanns Atlas zur Entdeckungsgeschichte Amerikas (München
1859) och J. G. Kohls Die beiden ältesten Generalkarten von
Amerika (Weimar 1860). Alla dessa äldre facsimileverk, tillkomna före
användandet af de fotografiska reproduktionsmetoderna, äro emellertid
mer eller mindre otillforlitliga. För ett fullgodt och förträffligt
återgifvande af originalen utmärker sig däremot frih. Nordenskiölds
stora Facsimileatlas, den rikhaltigaste samling af gainla kartor, som
hittills blifvit utgifven. Detta verk, som i största fullständighet
åter-gifver den tryckta kartlitteraturen intill år 1600, är så väl genom
text som taflor oumbärligt för hvarje forskare i upptäcktstidehvarfveto
historia. Det skulle föra för långt att redogöra för de enstaka kartor,
som i stort antal under den sista tiden blifvit offentliggjorda i
tidskrifter och monografier. Af den äldsta kartan öfver nya världen,
den som år 1500 ritades af Columbus’ styrman Juan de la Cosa,
saknas emellertid ännu ett fullgodt facsimile. Det har tillkännagifva»
att ett sådant skulle utgifvas af prof. 8. Traynor i Madrid före
firandet af Columbusjubileet därstädes, men denna publikation synes
ännu icke vara fullbordad. Det senaste historiska kartverket är
utgifvet af geografiska sällskapet i Berlin såsom festskrift till den nu
öfverallt firade fyrahundraårsfesten; dess titel är: Die Entdeckung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
