Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDANDER, SVENSKA BEKÅSTNINGSVlSENDETS UTVECKLING I j
Krigskollegii numera i Krigsarkivet befintliga handlingar, äfvensom
■den rikhaltiga samling af äldre fästningsplaner, som i krigsarkivet
förvaras. Bland de »talrika» tryckta arbeten förf. genomg&tt nämnes
särskildt Styffe, »Skandinavien under unionstiden»; öfriga tryckta
verk, som förf. begagnat, ha »i allmänhet», upplyser han, »visat sig
föga gifvande». Vidden af förf:ns arkivforskningar kunna vi ej
kontrollera, däremot är han, våga vi påstå, kanske litet orättvis mot
sina föregångare, men också umgås han med dem och deras verk
på ett något egendomligt sätt. Ser man närmare till, skall man
nämligen finna, att förf. oftare, än man af hans nyss anförda
omdöme skulle trott, fördröjt sig i deras skugga. Frukterna af sina
lärda, ehuru så »föga gifvande» mödor, kunna de, kanske med större
öfverraskning, än nöje, återfinna både här och hvar i hr T:s lilla
skrift, fastän utan något som helst angifvande af det främmande
ursprunget, vare sig citationstecken eller hänvisningar. Vi äro i
tillfälle att meddela några exempel.
Sid. 25 (skildringen af 1500-talets nederländska fästningstyp,
liksom af Jönköpings befästande) återfinnes till större delen
ordagrant hos Busch, »Om fästningar och fästningskrig» (1 uppl. ss. 61,
62, 73), likaså not 2) sid. 26 (tyske ingeniören Speckles system).
Sid. 32 —37 (teckningen af storhetstidens fortifikationsstat och
fortifikationschefer eller generalkvartermästarne) återfinnas till större
delen, vanligen ord för ord, hos Prytz, »Historiska upplysningar om
svenska och norska arméerna och flottorna». Trots sina forskningar
i riksregistraturet synes ej heller förf. veta mera än hans källa.
Sålunda känner ej Prytz till, att Lejonsparre 1711 12/10 fick fullmakt
och lön som generalkvartermästare, och hr T. gör det lika litet.
Sid. 40 halfva sidan och början på sid. 41 (broslagningskonsteu
uuder Gustaf II Adolf) är i det närmaste ordagrant tagen ur
Norrmans uppsats i Tidskrift i Fortifikation 1878, s. 185.
Sid. 44 noten återfinnes till större delen i ett i
Krigsvetenskapsakademiens Handlingar 1843 infördt föredrag af dåvarande öfverste
C. F. Meyer. Detsamma gäller om senare hälften af sid. 46
(Kalmars och Jönköpings fästningar under dr. Kristinas tid).
Sid. 48, andra stycket (ett utmärkande drag hos svenska
fästningarna från förra hälften af 1600-talet) återfinner man till största
delen hos Busch, anf. arb. s. 74; noterna hos Meyer, anf. arb.
Sid. 50 (Karlstens, Helsingborgs, Stockholms befästningsverk
vid midten af 1600-talet): större delen återfinnes hos Busch, Meyer
samt Arbin, Tal om k. svenska fortifikationsstatens inrättning (1773).
För sid. 51 midten, 52 början (Helsingborgs och Malmö
fästningar från samma tid) är Meijers tal, delvis ordagrant, begagnadt.
Sid. 53—55 (Dahlbergs befästningssystem) återfinnas till större
delen hos Busch, sid. 75, 76, 86.
Sid. 62—64 (karakteristik af kriget med Danmark på Gustaf
Adolfs tid, belägringen af Pskow, samt belägringen af Riga)
igenkännas till större delen så godt som ord för ord hos Weibull,
Gustaf Adolfs historia (111. Svensk hist. IV) sid. 34, 64, 119, 120.
Hist. Tidskrift 1892. Gratukn. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
