Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSRÅDETS PROTOKOLL
29
utgifvaren, har icke varit ringa. Ständiga jämförelser mellan
koncept-protokollen och de raunderade, förklaringar af otydliga ställen, hvarvid
ofta andra källor måst användas, samt slutligen de utmärkta register,
som åtfölja hvarje del, äro några af de saker, som lättast falla läsaren
i ögonen. Genom registren underlättas i hög grad arbetets
användning på samma gång som de lämna upplysande notiser om i arbetet
förekommande personer samt dessutom innehålla en fullständig
rådslängd för denna tid. I alla dessa hänseenden fullföljer D:r Bergh på
ett synnerligt förtjenstfullt sätt arkivarien Kullbergs traditioner.
Det bar ingått i planen för detta arbete att endast medtaga de
verkliga rådsprotokollen, men icke de s. k. rådslag, som vid
märkligare tillfällen afgåfvos af rådet. Det är nog mycket befogadt att
i en sådan samling icke medtaga för mycket, ty därigenom fördröjes
utgifningen, såsom erfarenheten visat äfven inom vår egen
urkundslitteratur. Men å andra sidan synas oss dessa båda saker, protokoll
och rådslag, höra så nära tillsammans och så komplettera hvarandra,
att undantag från den i sig själf goda regeln kunde hafva varit
befogade. Vi tänka härvid särskildt på det märkliga rådslaget af den
11 dec. 1636, som blef »grundvalen för hela regeringens ekonomiska
och finansiela verksamhet under de följande åren» (Odhner).
Utgifvaren har som skäl för sitt utelämnande af denna handling anfört, att
dess hufvudinnehåll återfinnes i protokollet af den 29 november 1636,
men i alla fall kunde det hafva varit af intresse att få det in
extenso tryckt.
Att på något fullständigare sätt angifva innehållet i ’en så
omfattande urkundsamling’ låter sig naturligtvis icke göra, enär
mångfalden af de ärenden regeringen hade att afgöra är allt för stor och
skiftande för att kunna skildras på några få sidor. Vi Bkola i stället
söka utplocka några frågor, som antingen äro af Btörre historiskt
intresse eller särskildt karakteristiska för tiden, i det vi för öfrigt
hänvisa dels till studiet af protokollen själfva, dels till Odhners arbete
»Sveriges inre historia under drottning Kristinas förmyndare», för hvilket
dessa protokoll varit en af hufvudkällorna och där alltså det viktigaste
af deras innehåll återfinnes.
Utrikespolitiken var naturligtvis den förnämsta politiska
angelägenheten under denna kriguppfyllda tid, och det väcker därför
förvåning att finna hur föga regeringen i Stockholm åtminstone till
en början sysslade därmed på den tid, då Axel Oxenstierna vistades
i utlandet. Orsaken var den att allt som rörde förhållandena i
Tyskland var lämnadt åt denne, hvadan rådet endast i form af
meddelanden från honom tog del af hithörande frågor. Detta ändras till någon
del efter 1634, enär Frankrike då direkt började underhandla i
Stockholm, hvilket gaf kanslerns motparti vind i seglen ocb minskade hans
inflytande i regeringen. Oxenstiernas sträfvan var att sluta fred så
fort som möjligt och redan i slutet af 1633 har han för Sveriges
räkning yrkat på just de landvinningar, som sedan bestämdes i
Westfaliska freden, blott med den skillnad att han tänkte erhålla
Hinter-Pommern i st. f. Vor-Pommern, som vi sedan fingo. Med ständerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
