Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSK DISPUTATI0N8L1TERATUR
33
resa utrikes till främmande akademier eller herrehof, förr än det är
väl funderadt in confessione Augustana».
Vi afsluta emellertid härmed dessa ofullständiga antydningar af
rådsprotokollens växlande och intressanta innehåll, i det vi hänvisa
läsaren till arbetet själft. Innan vi nedlägga pennan vilja vi dock
uttala den förhoppningen, att fortsättningen måtte snart följa af denna
viktiga källa för våra historia.
J. Fr. N.
Tysk disputationstitteratnr.
Die Schlacht bei Breitenfeld am 17. september 1631. Teil I.
Inaugural-ØiBsertation von Walter Opitz. 36 sid. Naumburg
a/S. 1892.
Föreliggande afhandling — en del af förf:s arbete öfver slaget
vid Breitenfeld — utgör en granskning af källorna till beskrifningen
öfver nämnde slag. En sådan källkritik har förut verkställts af Droysen
uti Archiv für die Sächsische Geschichte 7:de bandet (1869), och det
är mot denna undersökning, som förf. först vänder sig. Droysens
resonnemang är nämligen högst egendomligt, och han kommer därför
äfven till märkvärdiga slutsatser. Genom att söka påvisa några få
öfverensstämmelser mellan de svenska urkunderna, kommer han till det
resultat, att de alla äro beroende eller mer och mindre påverkade af
hvarandra, och anser att de samtliga hvila på Gustaf Adolfs bref till
sin svåger, pfalzgrefven Johan Casimir. Förf. gendrifver detta klart
och bevisande, samt upptager därvid exempelvis till behandling några
af de ställen, på hvilka Droysen stöder sin bevisföring. Han visar, att
öfverensstämmelsen alls icke är fullständig, hvarken till innehåll,
vändningar eller ordalydelse, om man citerar riktigt, hvilket Droysen
underlåter, genom att här och hvar utesluta sådant, som står i vägen för
hans resultat. Särskildt påpekar han det okritiska och lösa uti
Droysens antagande, att emedan Gustaf Adolf, Horn och ett franskt
obekant ögonvittne alla omtala hvad den barberare, som förband Tilly,
berättat om hanB sår, torde dessa tre personer hört detta af barberaren
själf i Halle! Nu är dock att märka, att de alla tre ha olika
uppgifter om hvad han berättat. Att allt som rörde en så viktig sak,
som den fientliga öfverbefälhafvarens befinnande, med hast skulle
sprida sig uti de stridande härarne är naturligt. Och då förf. anser, att
de tre ofvan nämnde personerna berättat hvad ryktet, sagt dem, så synes
detta vida sannolikare än Droysens antagande. Därigenom förklaras
äfven olikheterna uti deras uppgifter. Stöd för denna tankegång
finnes jämväl i Gustaf Adolfs bref. Hvad i öfrigt vidkommer likheten
mellan källorna så säger förf. med rätta, att om flera ögonvittnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
