Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
Danmark, såsom synes af de närmast följande årens förhandlingar och
af den oro och ovisshet, som underrättelserna om det svenska
fredsbrottet framkallade. Den i Haag vanliga partisplittringen uteblef ej
heller nu. Generalståthållaren Fredrik Henrik, som just vid denna
tid hvälfde i sitt sinne den storartade planen att intaga Antwerpen,
motarbetade afgjordt ett nordiskt krig, det republikanska hand elspartiet
åter, enkannerligen köpmännen i Amsterdam, sågo i generalståthållarens
ärelystna plan, hvilken för dem var en nagel i ögat, blott ytterligare
ett skäl för ett nordiskt krig, som dessutom kunde leda till att den
x förhatliga sundtullen för alltid upphäfdes. En handelsstat kastar sig
dock ej obetänkt i ett krig, utan Generalstaterna sökte medla mellan
de krigförande och ambassader afsändes. Generalstaterna gåfvo äfven
sitt medgifvande till att på enskildt initiativ folk värfvades och fartyg
utrustades både för Sveriges och Danmarks räkning. Det var ett
vinstgifvande företag, som gick sin gång oberoende af Generalstaternas
officiella uppträdande, om också det satte sinnena i en starkare rörelse
för det nordiska kriget. Det gick lättare för de Geer att få en flotta
till stånd än det gick för Kristian IV:s homme d’affaires Gabriel
Marcelis, ehuru denne utvecklade gaaska mycken energi. — Kernkamp
har om denne senares åtgöranden mera nytt att meddela än om de
Geers, hvilka behöfva än ytterligare utredas.
Först den 19 april 1645 enades de båda partierna i
Generalstaterna om afsändandet af en egen flotta till Sundet för att gifva
kraft åt de fordringar på förmånliga handelsvillkor, hvilka skulle
framställas af de till norden återvändande ambassadörerna. Kostnaderna
för denna flotta skulle ut kräfvas af skepp farande från Norge och
Östersjön på de förenade provinserna — hvilken åtgärd minskade
företagets popularitet inom handelsvärlden. Denna flottas ankomst till
Sundet, där den stolt seglade förbi Kroneborg och lade sig utanför
Köpenhamn, påskyndade, om den också ej ändrade förhandlingarne i
Brömsebro.
För dessa . förhandlingar redogör Kernkamp i de flesta fall
fullständigt. Han stöder sin framställning, förutom på Aizemas
välbekanta verk, på den nederländske gesanten i Köpenhamn van Gracows
depescher, de till norden sända ambassadernas berättelser, Witte de
Withs dagbok och Generalstaternas resolutioner.
Alla dessa källor hafva dock varit begagnade förut och på
ett högst förtjänstfullt sätt af den danske historikern Fridericia i
»Danmarks ydre politiske Historie 1629—1645.» Kernkamp kan
således icke sägas lämna oss något egentligen nytt i framställningen
af de diplomatiska förvecklingarne, enär Fridericia förstått att redogöra
för dem på ett öfverskådligt och fullständigt sätt, om ock inom ett mera
begränsadt utrymme. Kernkamp har endast haft att med en mängd,
ofta underhållande och karakteristiska smådrag fullända en redan
färdig tafla.
Fridericia8 synpunkt är mera objektiv. Han är icke dansk i samma
grad som Kernkamp är holländsk. Den förre har också öst ur både
danska, svenska och nederländska källor, den senare så godt son»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
