Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
ined protokollet af den 30 september. Enligt protokollet af den 9
november skola Zubov och Morkov till och med hafva lofvat, att
ingen dylik klausul skulle inryckas i fördraget. Uppgiften motsäges
icke af prof. Briickner, som tvärt om synes erkänna, att man med
flit dröjde för att i sista ögonblicket kunna öfva desto kraftigare
tryck. Sammanställer man härmed Panins omdöme om de ryska
ministrarnes sätt att bedrifva underhandlingarna (i det nyssnämnda
brefvet), eå ter sig förloppet sålunda. Fordran på en särskild
artikel om religionsfriheten hade visserligen varit fore, men endast
under muntliga konferenser; måhända hade den efter konungens
nämnda försäkran blott framställts till någon eller några af de svenska
statsmännen, som därvid nöjt sig med den omtalade jämkningen nf
ordalagen. Däremot fick Gustaf Adolf ej veta af denna fordran
förrän på själfva den "/22 september. Då blir också hans hållning
psykologiskt förklarlig: det syntes honom nu såsom en svår
kränkning, att ett tydligt misstroende — och detta genom hvad han
fattade såsom ett löftesbrott — visades hans ord. Att han känt
ställningen svår och velat en utjämning, blir klart af det offer han
bragte af sin kränkta stolthet: i enlighet med Katarinas uttryckliga
önskan fogade han sig omsider i att uppsätta en skriftlig försäkran.
Och i denna gick han så långt till mötes, som han ansåg Sveriges
lagar tillåta, men hvarken hans egna önskningar eller andras böner
och påtryckningar förmådde föra honom längre.1 — Man behöfver
sålunda icke söka förklaringen till förloppet å den 11/22 september
vare sig i de ryska statsmännens eller utländska makters intriger;
och icke heller förtjänar historien om det sidoinflytande, som
storfurstinnan Elisabet — storfursten Alexanders gemål och syster till
sedermera svenska drottningen Fredrika — skulle öfvat på konungen,
någon vidare uppmärksamhet.2
Prof. Briikcner, som hos Gustaf Adolf endast finner oförklarlig
halsstarrighet, anmärker att skillnaden mellan den skrifvelse, som
Katarina-begärde, och den, som hon i stället erhöll, blott är formell.
ayant répondu qu’il ne gènerait point la conscience de la princesse, ön régarda
cet article comme definitivement réglé – —- Cependant ön avait rédigé dans
notre cabinet nne espèce d’acte public qui renfermait 1’assnrance que la princesse
aurait une chapelle pour 1’eiercice des devoirs de religion, ön vonlait faire signer
ce papier au jeune roi et c’est le matin de ce jour des fianijailles qu’il Ini fut
presénté.» — — — Om Gustaf Adolfs hållning säger Panin: »11 est resté
inébranlable jusqu’au dernier moment, mais il témoigna la pius profonde douleur.
Elle n’est certaineinent paa femte, s’il est amoureux comme ön Tassnre.»
1 För det närmare förloppet å d. 11 ,/22 sept. och för de särskilda
skrifvelse-förslagens lydelse hänvisar jag till 30 sept.-protokollet hos Bæhrendtz och Katarina
II:s citerade bref till Budberg af d. "/28 sept.
2 Hvad dessa berättelser angår, har prof. Brückner enligt sin vann inest
nöjt sig med att referera. Ryktena i denna punkt hafva till behandling upptagits
särskildt af hr Åkeson, till hvilken hänvisas. Morkov, som i förhandlingarna
mest framträdde och därför ock fick skarpast klander, försvaras särskildt genom
skildringen i Stedingks depesch af d. 19 okt. (n. st.), se Schinkel Bih. I, s. 377 f.
Emot berättelsen om Elisabets inflytande behöfver man blott erinra om de efter
d. "/„ sept. med mycket allvar fortsatta underhandlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
