Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o
ÖFVER8IKTER OCH GRANSKNINGAR
af den utvärtes läkekonsten, som den tiden först var ett oberoende
handtverksskrå och sedan intill 1797 en särskild bildningslinie, rönte
Collegium medicura en bitter fiendskap, som ej saknade allt stöd hos
de maktägande. Och under denna tid, tills omkring 1750, åtnjöto
kollegiets ledamöter ingen löu af staten och tidtals vägrade Riksens
Ständer detsamma anslag till hyra för ämbetslokal!
»Det är», säger den ofvan anförde, aktade förf., »vid
sysselsättningen med historiska uppgifter af denna art lärorikt att se, hvilka
uppoffringar, hvilken möda, hvilken hängifvenhet erfordrats, för att
bringa hvarje fråga till dess nuvarande ståndpunkt och man skall
öfvertygas därom, att hvarje redligt arbete, ägnadt fosterlandets tjänst,
icke varder fruktlöst.»
Med den medicinska vetenskapens uppblomstring i Sverige under
Nils von Rosenstein och Linné dagades bättre tider äfven för
administrationen, helst statsmännen nu insågo vikten af en förbättrad
hälsö- och sjukvård, för att medverka till botande af folkbristen efter
krig och farsoter. Sålunda förbereddes den organisation, som
infördes under Gustaf III:s första regeringsår, hvarigenom staten
ordnade den civila hälsö- och sjukvården, inrättade
provincialläkar-tjänster i hvarje län o. s. v.
Vi hafva här endast kunnat antyda några hufvuddrag af
medi-cinalväsendets uppkomst och förändringar i Sverige och Finland under
förflutna århundraden. Att skrifva denna förvaltnings
utvecklingshistoria har måhända föresväfvat en och annan svensk förf., såsom
medicinalråden F. Th. Berg, samt A. T. och A. H. Wistrand
m. fl., men de hafva måst inskränka sig till mindre delar däraf. —
I det hela har sålunda äfven läkarnes kannedom om denna utveckling
varit hittills mycket bristfällig och fragmentarisk.
Så mycket större tacksamhet är man skyldig den samvetsgranne,
outtröttlige forskaren från det foma broderlandet, arkiatern d:r O.
Hjelt, som efter en verksam lefnad såsom professor i medicinska
fakulteten vid Helsingfors’ universitet, offrat sin ålders lugn åt här
anmälda, rikhaltiga arbete. För undersökning af källorna till detta
verk har förf., sedan 10 år tillbaka, särskilda gånger längre och
kortare tid vistats i Sverige, där han icke blott genomsökt
medicinalstyrelsens numera väl ordnade arkiv, utan äfven forskat i riksarkivet,
k. biblioteket, karolinska institutets, vetenskaps-akademiens och
Uppsala universitets bibliotek samt därvarande medicinska fakultets arkiv,
ja t. o. m. gjort intressanta fynd i kammarkollegium, krigsarkivet
och statskontoret. Från alla dessa källor har han hämtat en öfver
förväntan stor rikedom af hittills okända, viktiga bidrag till svenska
och finska medicinalverkets historia. Genom mängden af aktstycken
och bref, som meddelats i sin helhet eller i utdrag, med deras egna
karakteristiska och originella uttryckssätt har detta verk äfven blifvit
i hög grad upplysande för kulturhistorien.
Det un utkomna l:a bandet innehåller följande afdelningar.
I. Collegium medicum. II. Kirurgiska Societeten. III.
Sundhets-kommissionen. IV. Sernfimer-orden8gillet. V. De under Collegii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
