Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN 8VBHSSA 8K0LLAQ9T1JTNIKÖEN8 HISTORIA fj
anordningen af skola och gymnasium såsdm öfver hufvud taget en
prästbildningsanstalt, och anledningen härtill var tydligen den, att
den var ett verk af prästerna i Uppsala konsistorium och vid
riksdagen. Såsom en frukt häraf torde bl. a. kunna räknas
bestämmelserna om dubbel tjänstårsberäkning vid ■ lärares öfvergång till- kyrkans
tjänst, förflyttandet af ntnämningsrätten till läraretjänst från k. raajrt
till biskop och konsistorium, ökade kurser i de teologiska ämnena
samt kanske äfven — feriernas förlängning.1
Och dock hade ur de inkomna utlåtandena ganska mycket varit
att hämta för dem, som velat åstadkomma en tidsenlig’ anordning
af skolväsendet. Åtskilliga af de inkomna förslagen voro t. o. m.
före sin tid. 1 Bilaga III har utg. lämnat en öfversikt af dessa
utlåtanden, nr hvilka vi vilja anföra ett och annat af de yrkanden
som gjordes.
Så finna vi Lunds juridiska fakultet, som i denna sak visade
stort intresse, uttala, att lärdomen efter en lång skolgång och vistande
vid akademien »hos den största hopen består i brutet latin och några
definitioner», hvarför den föreslog, att skolorna med ens skulle sättas på
en helt annan fot; ja den inlämnade till och med ett ganska fullständigt
förslag till så väl undervisningsplan som metodik. Till den förra
hörde ett då för tiden så pass revolutionärt förslag, som att af
hygieniska skäl framflytta läsningens början på morgnarne till kl. 7
ifrån kl. 5 eller 6, som hittills varit begynnelsetiden. Till den
senare hör förslaget om en »skrif- och räkneskola» för så väl dem,
»som intet ärna studera» som för »ungdomen i nederskolan».
Den fil. fakulteten i Lund ser uti ett sorgfälligt »delectus
inge-uiorum» så väl som i tillsättandet af läroverksinspektörer en utväg.
till afhjälpande af åtskilliga brister.
Då delectus ingeniorum eller »snillevalet» i denna tidenB
pedagogiska litteratur spelar en stor roll, torde några ord därom ur
utg:s utredning ej vara utan intresse. I 1600-talets skolordningar
menas därmed helt enkelt, att man rid undervisningen i de allmänna
läroverken skulle tago hänsyn till lärjungarnes olika anlag och
begåfning särskildt vid val af författarne etc. I 1700-talets pedagogiska
litteratur får detta ord en härmed sammanhängande, men i viss mån
olika betydelse: afskiljandet från läroverken af för studier obekväma
1 I Bilagan IV har utg. dels i tiixten lämnat en öfversikt af de förändringar
denna skolordning innehöll, jämförd med den af 1693, dels i noter under täxten de
sedermera af konsistorierna gjorda anmärkningarna. Sä vidt vi veta, har icke hittills
en sådan redogörelse för 1724 års S. O. blifvit gjord. Hollander, Svenska
under-visn.-väs:s hilt. I stannar just vid detta år. Hos Hult, En jämf. Hick på
undervisningsväsendet före och efter 1649 samt hos Hallgren, Den sv. elemen.
undervisningen) hirtoria torde flera uppgifter om denna skolordning tåla någon rättelse
vid jämförelsen med »undervisningsplanen» hos Hernlund: så t. ex. Halts
uppgift (anf. arb. s. 13) att »om modersmålet nämnes ej ett ord i stadgan» jämförd
med föreskriften om modersmålet för apologistklasien (Bil. IV s. 34) m. fl. och för
gymnasium: »öfningar i svensk rimkonst». Till utg:s förtjänst om 1724 års S. O.
må äfven räknas ett korrekt återgifvande af déss »kema <s. 56; 57).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
