Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
memorial och snppliker rörande finska läroverk eller vid dem anställda
pertoner, kongl, resolutioner eller transsumt ur sådana för särskilda
läroverk, underhållsbref, fullmakter o. s. v. — kort sagdt, af
urkunder, som visserligen erbjuda en eller annan intressant
detaljuppgift åt dem, hvilka kunna komma att skrifva monografier öfver
särskilda finska skolor, men i öfrigt ej äga något större värde. Somliga
handlingar ha blifvit medtagna, vore man frestad att tro, endast för
att öka antalet. Eller hvilken betydelse för det finska skolväsendets
historia kan man väl tillägga t. ex. n:r 21, »öped breff för en diechne
opå fyre tynnor spanràåhl. Aff Åbo den 2 Aprilis ååbr etc. 1614»,
hvaraf endast framgår, att kon. Gustaf Adolf därmed velat bereda en
blind hustru och hennes halfblinde son ett årligt understöd? Lika
litet värde kunna vi för vår del finna i handlingen n:r 110, som
visserligen bär titeln »Kongl. Maj:ts bref till alla biskopar och
superintendenter angående scholæordningen. Datum Stockholm den 12
Februari 1693», men icke innehåller någonting annat, än att nödiga
exemplar af skolordningen öfversändas till vederbörandes efterrättelse,
förutom den kortfattade uppmaningen till biskoparne och
superintendenterna att »hålla en allvarsam hand däröfver, att densamma i alla
delar och stycken må blifva noga efterlefvad och iakttagen». En
blott rubrik hade här gjort tillfyllest. — Emellertid finnas här äfven,
såsom ofvan är antydt, ett mindre antal handlingar af allmännare
intresse. Hit räkna vi i främsta rummet tvenne förut otryckta skoltal,
hållna i Björneborgs trivialskola åren 1748 och 1755 af dåvarande
rektorn därstädes,sedermera e. o. professorn vid Åbo universitet Johannes
Kraftman (sid. 220—’260, 278—290), äfvensom professor HenTik
Gabriel Porthans ej förut i tryck offentliggjorda »utkast till
undervisning för informatorer rörande deras skyldigheter och kloka
förhållande» (sid. 353—429). De båda skoltalen gifva oss en ökad
inblick i Kraftmans i flera afseenden anmärkningsvärda pedagogiska
åsikter, hvilka förut äro framställda i de tre »Tal om läsningsverket,
hållna vid examina anniversaria i Björneborgs trivialskola», som han
själf utgaf på trycket år 1751. I det förra af de nu publicerade
talen, hvilket hölls, då Kraftman tillträdde sin rektorsbefattning,
förordar han kraftigt förenklade undervisningsmetoder, olika
undervisningsämnen för olika lefnadsuppgifter, ämnesläsning för lärjungarne för
tillgodoseende af deras individuella anlag åt det ena eller andra hållet,
förkortad skoltid, strängare »urskillning» af de till studier obekväma
lärjungarne, ökad kontroll öfver den Btuderande ungdomen genom
inrättandet af publika uppfostringshus, inskränkningar i
klasslärare-systemet, förbättrad aflöning åt lärarne m. m. Samma reformvänliga
tänkesätt möta oss i hans 1751 utgifna tal, som oförtydbart vittna
om Kraftmans lifliga beundran för dåvarande Åb o-biskopen,
naturvetenskapsmannen Johannes Browalliüs, ällmänt känd såsom
Frihetstidens mest radikale reformifrare på det pedagogiska området — en
beundran, som gång på gång framträder i författarens hyllningsgärder
åt »vår store Verulam». I det senare af Kraftmans här återgifna
skoltal — från år 1755 — vänder sig denne särskildt mot inkvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
