Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLHISTORIA
8 7
téringsväsendets ölägenheter för de ungs och förordar med värme
kommunitets-principens tillämpande i de större läroverksstäderna. —
Porthans ganska vidlyftiga »Utkast» är försedt med ett
särskildt »förord», hvaraf framgår, att detta arbete, som närmast synes
hafva varit afsedt till tjänst såsom ett slags »grundlinjer» vid Porthans
pedagogiska föreläsningar vid Åbo universitet, med all säkerhet
tillkommit under hösten 1783. Häraf — liksom af br L:s uppgift, att
»pedagogiska föreläsningar af Porthan förekomma annonserade i Åbo
akademis prelektionskataloger för läsåret 1785—1786 och vårterminen
1787» — ser det ut, som om den plan, hvilken 1740—50-talets
stora uppfostrings-kommi8sion omfattade, att man borde åstadkomma
särskilda föreläsningar i uppfostringsläran vid Upsala universitet,
och som går igen i domprosten J. M. Fante förslag vid 1778 års
riksdag, att »vid en eller flere af rikets akademier måtte . ..
förordnas en professor i uppfostringsläran», tidigare realiserats i Finland
än i det egentliga Sverige. Af det s. k. Kanslers-Gillets underd.
skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 juni 1802 (tryckt i den af hr
L. år 1887 utgifna andra samlingen af förevarande »Handlingar»)
vill det åtminstone synas, som om pedagogiska föreläsningar i
egentlig mening då ännu icke kommit till stånd hvarken i Upsala eller
Lund, under det att Åbo akad. konsistorium i en skrifvelse till
Gillet den 18 febr. 1803 (jfr. Leinberg, Handlingar etc., II, sid.
217—218), meddelar, »att prof. Porthan »tidt och ofta egentligen
öfver denna lära [= uppfostringsläran] hållit privata kollegier». —
Bland öfriga handlingar, som för den svenska skolhistorien hafva
större betydelse, vilja vi nämna dels de ntlåtanden, som konsistorierna
i Åbo och Borgå afgifvit år 1767 med anledning af då väckt förslag
om förändradt sätt för uppbärande af de s. k. djäknepenningarna
(sid. 313—316), dels tvenne af sistnämnda kons. 1776 och 1787
afgifna yttranden öfver kanslikollegii förslag att, till befordran af
naturalhistoriens och »läkarevetenskapens» studium vid gymnasierna,
kombinera provincialmedicibefattningen med något lektorat vid nämnda
läroverk (sid. 332—334, 436—439). — Äfven Borgå domkapitels
genom M. J. Alopæus afgifna »Korta underrättelser om de allmänna
lärosäten i Borgå stift», som 1790 insändes till tyske pastorn i
Stockholm C. W. Lüdeke såsom utgifvare af »Allgemeines Schivedisches
Gelehrsamkeite Archiv», erbjuder åtskilliga intressanta upplysningar
om nämnda läroverks utveckling och förhållanden1 (sid. 441—456).
■ I olikhet mot förhållandet i första samlingen, hvilken liksom
den senast utgifna innehåller handlingar från skilda århundraden, hafva
akterna här ordnats fullständigt efter tidsföljd. För att underlätta
öfversikten af desamma har utg. dessutom bifogat register till denna
liksom till de båda föregående samlingarna — en åtgärd, som
förtjänar särskildt erkännande. Likaledes finner man i denna samling
en »kort uppgift på de i första samlingen af detta arbete intagna
handlingar, ordnade efter tidsföljd*.
1 Lüdeke meddelar härur blott några få notiser i den 1796 utgifna 7:e delen
af nämnda »Arehiv».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
