Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ÖFVEBSIKTEB OCH GBANSKNINGAR
S&aom redan af det ofvan meddelade sidantalet framgår, är
tredje afdelningen af dessa »Anteckningar» den ojämförligt vidlyftigaste.
Källorna ha för denna tid naturligtvis varit vida rikligare än för de
båda föregående perioderna, och förf. har här bl. a. kunnat
tillgodogöra sig Foreanders handskrifna »Anteckningar rörande Småland»
(jfr. s. 60 n*). Med obestridlig talang har det omfattande materialet
bearbetats till en lika lättläst som sakrik skildring, hvilken utan
öfverdrift kan sägas lämna ett efterföljansvärdt mönster för
läroverksmonografier. Man finner här visserligen, såsom tillbörligt är, på sina
respektive ställen i korta drag den gällande lagstiftningens föreskrifter
omnämnda] men dessa utgöra icke, såsom i många andra arbeten af
samma slag, det hufvudsakliga innehållet, utan blott en nödig
bakgrund, mot hvilken de många af förf. framställda dragen ur det
gamla småländska gymnasiets och dess underskolas lif i äldre tider
endast så mycket åskådligare afteckna sig. Skäligen oberörd af
skollagens bud, lydde man desamma då ännu »med urskillning». Då
1649 års skolordning stadgade 4 klasser i trivialskolan, funnos i
Vexiö 5; då den följande skolordningen af år 1693 indrog
apologistklassen, bibehölls denna i Vexiö. Ehuru den förra skolordningen
anbefallde blott två terminer på året och en månads uppehåll i
läsningen två gånger om året, bibehöll man i Vexiö »den urgamla
seden med fyra terminer om året, hvar och en omfattande ungefär
sex veckor, och fyra mellanterminer dem emellan, hvar och en också
på ungefär sex veckor». Man läste således ungefär halfva året i
st. f. tio månader. Från år 1693 åtlydde man däremot bättre den
nya skolordningens föreskrifter om terminer och ferier. — Angelägna
om privatlektioner, läto lektorerna dessa »inkräkta på tiden för sina
offentliga föreläsningar, ja, skötte dessa lektioner på själfva gymnasiet»;
gymnasisterna, som äfven hade privatelever, uteblefvo i sin ordning
från de offentliga lärotimmarna. Den gällande befordringslagen för
lärarne öfverträddes ofta af stiftsstyrelsen, men holla icke heller af
regeringen i helgd: många karakteristiska upplysningar härom lämnas
af förf.
Det begränsade utrymme vi hafva till vårt förfogande, tillåter
oss ej att ingå på någon närmare redogörelse för denna synnerligen
intressanta afdelning af hr Arcadii arbete. Vi finna här fem särskilda
underafdelningar eller kapitel, åt hvilka förf. gifvit rubrikerna
Gymnasiets inrättande (s. 23—26), Undervisningen (s. 26—45), Lärare
(b. 46—63), Lärjungar (s. 63—79), Lärohus (s. 79—82). I slutet
af kapitlet om undervisningen lämnar förf. åtskilliga uppgifter om
lärjungefrekvensen för att därigenom i viss mån »bidraga till bildande
af en föreställning om undervisningens beskaffenhet på olika tider».
Då emellertid, såsom hr A. Bjälf framhåller, åtskilliga andra
förhållanden inverkade pä lärjungeantaleta stigande och fallande—t. ex.
på 1710-talet »fruktan för soldatutskrifningen, mot hvilken så många
föräldrar, som möjligtvis kunde, i tid sökte skydda sina barn genom
att låta dem intagas i skolorna» (sid. 45) — synes oss, som om
förf. hellre bort spara dessa uppgifter till den afdelning, som handlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
