Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLHISTORIA
8 7
om lärjungarne och hvarest flere andra statistiska upplysningar
meddelas. Minst lika betecknande för undervisningens beskaffenhet,
särskildt dess ensidiga tillgodoseende af kyrkans intressen, är väl för
öfrigt t. ex. de på sistnämnda ställe omnämnda siffror, rörande antalet
inskrifne adelsmän, som under åren 1671—1725 (55 år) uppgick i
skolan till 43 och under tiden 1653—1725 (73 år) på gymnasium
till endast 14. Kapitlet om lärarne afslutas med en fortsatt
förteckning (för tiden 1643—1724) öfver skolans rektorer, konrektorer,
apologister och kolleger — till hufvudsaklig del efter Forsanders
handskrifna »Samlingar till Vexiö stifts herdaminne» (jfr s. 60 n. *).
Hörande lektorerna åter hänvisas till Scheutz Biografiska anteckningar
i Vexiö läroverks årsredogörelser för 1878 och 1879. Kapitlet om
lärjungarne, hvilket har att bjuda på åtskilliga karakteristiska
djäknehistorier, afslutas jämväl med en del biografiska data.
Vi vilja hoppas, att förf. snart nog fullföljer sina »Anteckningar»
under 1724 års skolordnings tidehvarf, äfvensom att det goda
exempel, han gifvit, snart måtte vinna efterföljd på andra håll. Endast
genom dylika grundliga monografier öfver särskilda gymnasier och
skolor kan man vinna nödigt material för en verklig historia öfver
våra elementarläroverk, hvilken lika litefsom vår historia i allmänhet
kan skrifvas — efter endast förordningar.
• •
•
Det tredje af ofvan angifna skolhistoriska arbeten från år 1889,
Den kateketiska undervisningen i Sverige ifrån reformationen intill
1811 af kyrkoherden i. Wahlfisk, framträder enligt titelbladet med
det blygsamma auspråket att vara några »bidrag till den svenska
folkundervisningens historia».
Hr W:s arbete låg, enligt förf:s förord, sedan tre år tillbaka färdigt
till tryckning, då hr Torpsons omfångsrika bok »Svenska
folkundervisningens utveckling från reformationen till 1842» framträdde.
Emellertid afskräcktes ej hr W. därigenom från att följande år låta
sina »bidrag» utkomma på trycket, enär, såsom han själf yttrar: »dels
helt visst många förarbeten behöfvas, innan en fullständig ’Svetiska
folkundervisningens historia kan varda skrifven, dels ock förenämnda
arbeten ’ liksom de äldre, hvaraf det af P. Paulson är det märkligaste,
i främsta rummet afse den egentliga folkundervisningen, hvadan
tillräckligt afseende ej blifvit fästadt på den undervisning, som
meddelades genom de rent kyrkliga anstalterna, hvilka dock för
ifrågavarande tid voro de hufvudsakliga för folkundervisningen».
Vi ha velat återgifva förestående uttalande af hr W., enär han
i senare delen af detsamma träffande framhållit skillnaden mellan sig
och de författare, som före honom sökt teckna gången af den svenska
1 Hr W. har i det närmast föregående, jämte hr TorpsonB arbete, omnämnt
S. Nordströms »Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till
år 1842» (utg. 1887) och K. G. Leinbergs »Märkliga skeden i vår
folkundervisnings äldre historia» (ntg. 1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
