Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ÖFVERSIKT BB OCH GRANSKNING AK
folkundervisningens utveckling. Hela denna undervisning upptages
af hr W. i omf&nget af kyrkans undervisande verksamhet och
sammanfattas af honom, »på gruud af dess beskaffenhet, art och ändamål»,
under benämningen kateketisk.
Ehuru, såsom förf. anmärker, »några skarpt begränsade
vändpunkter i den kateketiska undervisningens utveckling icke förefinnas»,
fördelar han dock sin framställning på tre perioder, nämligen
reformationsseklet (1527—1611), kyrkans stormaktstid (1611—1688) och
tiden för statens lagstiftande för den religiösa och den egentliga
folkundervisningen (1688—1811). Af dessa perioder underindelas
den sistnämnda, med hänsyn till den egentliga folkundervisningen, i
tre utvecklingsskeden, börjande med resp. åren 1688, då föreskriften
om allmän bokläsnin^ trädde i kraft, 1723, då denna läsning blifver
obligatorisk, och 1762, då kungl, resolutionen af den 10 aug. ålade
församlingarna att antaga särskilda barnalärare, där klockarne ej
ensamma kunde sköta undervisningen. — Att förf. afslutat siu skildring
med år 1811, förklarar han därmed, att »dels de bestämmelser, som
närmast före och vid denna tid gåfvos för den kyrkliga
undervisningen, i hufvudsak ännu gälla, dels ock den egentliga
folkskoleundervisningen efter denna "tid ej blott betydligt utvidgats, utan ock
fått en mera själfständig ställning».
Det sätt, hvarpå br W. fattat sin uppgift, har helt naturligt
haft till följd, att den vida öfvervägande delen af hans arbete
behandlar ett ämne, som mera lämpar sig för granskning i en teologisk
än en historisk tidskrift. Emellertid är det oss ett nöje att vitsorda,
det hr W:s skildring alltigenom vittnar om en lika omfattande som
grundlig forskning. De delar däraf, som egentligen beröra
folkskoleundervisningen (sid. 68—91, 124—168 jämte några intressanta
bilagor sid. 190—207), jäfva ingalunda detta allmänna omdöme och
synas oss vara den ojämförligt bästa framställning, vi äga, af denna
viktiga gren af det svenska undervisningsväsendets historia.
Ho. Hd.
Märkvärdiga kvinnor. Af Ellen Fries. Svenska kvinnor. 390
sid. Stockholm, Aktiebolaget Hiertas bokförlag. 1891.
Ögnar man igenom t. ex. registret till Svenskt Biografiskt Lexikon,
skall man ej finna många namn på svenska kvinnor, som inleda en
själfständig biografi. Några vittra damer, en eller annan, som på
tiljan vunnit ryktbarhet, ett par stycken, hvilkas minne grundar sig
på andra orsaker — det är allt. Huruvida detta förhållande talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
