Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING
3
fått afkläda sig den ena egenskapen efter den andra och erhållit
nya i stället, tills det nu står alldeles förvandladt, en rent
statsrättslig afct i stället för en rent förvaltningsrättslig; men
begreppsförändringen har skett så småningom, utan hastiga språng,
därför behöll man 1809 det gamla namnet äfven då saken var
blifven en ny. Redan i sin etikett röjer vår främsta grundlag
ett nationellt konservativt drag.
Det var alltså med svensk vimpel i topp som det nya
statsskeppet gled ut i världen ur konstitutionsutskottets händer. Men
var också timret svenskt? I hvilken mån är 1809 års
lagstiftningsarbete påverkadt utifrån, af främmande lagar eller teorier?
Här möter oss ett spörsmål af säreget intresse, för så vidt det
berör själfva kärnpunkten i vår författnings andliga genesis.
Frågan är därför väl värd en undersökning, så mycket mer som
den hittills icke blifvit i hela sin omfattning upptagen till
besvarande inom vetenskapen.1
Om vi nu först ställa till vår uppgift att se efter, huruvida
1809 års lagstiftare haft någon direkt förebild i utlandets
positiva rätt, så måste vi till en början göra oss reda för hvad de
kunde hafva att välja på. Man får minnas, att på deras tid
blott litet var undangjordt af det storartade författningsarbete,
hvars resultat vi se för våra ögon. Den konstitutionella
monarkien befann sig ännu i sin första barndom. Öfver Preussen,
Österrike och de tyska småstaterna, öfver Danmark,
Pyreneer-och Balkan-halföarne, för att ej tala om Ryssland, härskade
ännu den absoluta furstemakten. Skrifna grundlagar finnas öfver
hufvud blott i Amerikas Förenta stater, Polen, Frankrike samt
för de under franskt inflytande skapade statskicken. Bland dessa
åter kunna vi genast lämna ur sigte de republikanska
författningarne i Amerika, Frankrike, Holland, Schweiz, Italien för att
söka bland monarkiska konstitutioner med folkrepresentation. Vi
kunna gruppera dem under tvenne stora kategorier. Till den
ena höra de äldsta s. k. konstitutionella kartorna, Polens af d.
3 maj och Frankrikes af d. 3 sept. 1791. Men det faller genast
i ögonen, att vi här vistas på en afgjordt främmande mark. Vi
finna läran om folkets suveränitet, som betager konungen både
1 Den författare, som flitigast samlat källorna till RF:s historia — M.
San de gr en i sin afh. Till historien om statshvälfningen i Sverige 1809 (Göteborg
1890) — har endast undantagsvis och i förbigående berört denna innersida af
problemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
