- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
5

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING

5

sina mönster för representationssystemet; med dess exempel
motiverade Faxe metoden att försvåra grundlagsförändringar (?),*
KU, själft sin nya tryckfrihet2 och dess ledamot Rosenstein
ämbetsmännens rätt till säte i riksdagen.3 Ett än viktigare
vittnesbörd om något verkligt sammanhang mellan RF. och
Englands statsskick synes vara gifvet af Hans Järta själf i det
bekanta memorial, som K orsberger d. 1 sept. 1809 uppläste i
Borgarståndet; Järta ville ådagalägga att riksdagen icke ägde en
statsregleringsrätt i alla detaljer, utan blott »på stora händelser»;
»det är med denna makt», fortsätter han, »som engelska folkets
representanter bevara dess frihet... Det torde vara förlåtligt att
icke våga hoppas elle? vilja fordra för svenska folket en
vidsträcktare frihet än det engelska njuter genom en statsförfattning,
på hvars bepröfvade grunder vår nya är till dess väsentliga
delar uppfördDessa sista ord skulle ju kunna framkalla ett
tvifvel på RF:s själfständighet. Att detta emellertid icke kan
hafva varit Järtas egen mening, framgår klart, om man
sammanhåller orden med andra uttalanden af honom, hvilka frappant
vittna om ett öppet öga för svenska och engelska statens olika
karakterer. Jag fåster mig särskildt vid ett ställe i hans svar
på Allmänna Journalens anmärkningar 1824. Svenskens frihet,
säger han där, stammar från ett själfägande bondestånd,
Engelsmannens har ett feodalt upphof. »Sveriges regering har ej heller
såsom Englands ett välde utsträckt till alla världsdelarne, icke
en mångfald af styrelseomsorger, som gör en mekanisk fördelning
äfven af den högsta maktens arbete nödvändig. Gif oss, om man
det kan, Englands alla förhållanden, innan man söker att
inpassa skärfvor af dess statsförfattning i vår, som icke är någon
mosaik af brokiga, liflösa bitar. Intill dess, herrar Anglomaner,
nöjen Er med att stubbsvansa Edra hästar, låta tillskära Edra
rockar efter engelsk fashion och skråla om landets nöd vid
yppighetens fester. Vi, enfaldige svenske odalmän, missunna Er ej
Edra britiska njutningar».4 Skarpare kan man icke uttala sig,
då man vill alldeles rentvå vår RF. från hvarje misstanke om
engelska inflytelser. Med sina först citerade ord måste Järta
således icke hafva afsett något annat än den allmänna likhet i

1 Prest. prot. 1809. I, 232.

2 Mem. d. 28 nov., s. 363 f.

* KU:s mem. d. 5 juli, s. 145. I mem. af 29 nov. jämför ntskottet sin
§ 16 med Britens Habeas Corpus; s. 399.

4 Järta, valda skrifter, utg. af H. Forssell, II, 417.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free