Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅRS ÖRÜNDLAOSTIFTNING
7
folkets representanter, som icke af några särskilda föreskrifter
kanna bindas. Men om ej fornt skrifvet, var dock detta en
gammal svensk rättssats sedan 1614, bekräftad under frihetstiden
(principalatsfrågan).
2:o) Därsammastädes III, 3: IV, 8: »lagstiftande kåren
upphör att vara rådslående så länge konungen är närvarande». RF.
§ 55: »Ej må riksens ständer i konungens öfvervaro öfver något
ämne besluta». Äfven här är emellertid tvifvelsutan lånet endast
skenbart, ty denna svenska stadga har en mycket tydlig
historisk föranledning i uppträdena på 1789 års riddarhus.
3:o) Samma förf. III, 3: I, 1, m. 9 innehåller bland
representationens rättigheter den »att bestämma öfver
nationaldomä-nernas förvaltning och anordna deras försäljning». Sandegren 1
ser här mönstret för § 77, som ger riksdagen rätt att föreskrifva
grunderna för kronogodsens förvaltning och veto vid deras
afytt-ring. Det är dock att märka, att skillnaden är betydlig: vår
grundlag reserverar också konungens rätt vid afyttringen, och det
är åtminstone tvifvelaktigt, om den ej velat låta honom deltaga
äfven i domänförvaltningens reglerande.
4:o) Samma förf. III, 2: IV, 4: »Ingen kunglig befallning
kan bringas i verkställighet, om den ej är af konungen
undertecknad och af ministern eller departementschefen kontrasignerad».
Härmed kan nu jämföras RF. § 38: »alla ifrån konungen
utgående expeditioner och befallningar . . . skola för att blifva
gällande kontrasigneras af den föredragande». En kontrasignation
af regeringsbeslut känner vår statsrätt ända från 1634 års RF.
§ 12 (termen från 1719 års Kansliordn., art. 9); men först nu
blifver den förbunden med särskildt ansvar inför riksdagen,
således en säkerhet för folket, medan den förut endast varit en
verifikation inför konungen.2 I allmänhet har 1809 års
rådsinstitution ett visst kontinentalt lynne. Den som först
propone-rade detta statsråd, v. Schantz på riddarhuset d. 17 maj,
föreslog dess organisation »i likhet med hvad i flere monarkiska
stater i senare tider är antaget».3 Dess moderna prägel röjer
sig ock i den aristokratiska färgens försvinnande, i borttagandet
af domaremyndigheten och af den permanenta ställningen, liksom
1 Anf. st., s. 76, n. 1.
3 Se särskildt 1772 års RF., § 21.
* R. och Ad. prot., 8. 148. Redan l/4 sekel förut hade Liljencrantz
föreslagit en reform af r&dsinstitutionen efter utländska mönster; se hans memorial af
24 nov. 1785, Gustav. papperen III, 2, 88. 32 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
