- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
15

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING

15

då J. de la Gardie hade velat sammanslå statsråd
ochjustitie-råd, svarade KU. den 30 dec., att det ej fann åtgärden »förenlig
med det antagna regeringssättet, som fordrade en noggrannt
afmätt gräns emellan statens offentligt handlande myndigheter
och i följd deraf äfven verkställande och domaremakternas
åtskiljande». 1

Men haru går det nu med det svenska statsskickets
själfständighet, vi stå ju uppe öfver öronen i fransysk visdom? Dock,
vi hafva hört vittnen så länge, att vi glömt att åtspörja
sakägaren själf, RF. sådan han faktiskt med sina positiva bud
föreligger.

Det frapperar genast, att RF. i sin uppställning icke röjer
den ringaste inverkan från doktrinen. De typiska författningarna
efter Montesquieus recept, såsom Frankrikes 1791, Spaniens och
Siciliens 1812, Norges 1814, Belgiens 1831, Rumäniens 1866, de
äro komponerade under de tre bekanta rubrikerna, ofta med
medborgerliga rättigheter till förord och allmänna bestämmelser
till afslutning. Sveriges RF. bildar ett enda sammanhängande
helt, och undersöker man redaktionen, så finner man blott tvänne
hufvudafdelningar, så att de första 48 §§ afhandla konungens
makt och formerna för dess utöfning, de återstående riksdagen
och dess rättigheter; om den s. k. domaremakten talas här och
där inom bägge afdelningarna. Af den franska terminologien
har jag icke kunnat upptäcka mer än ett enda litet spår,
nämligen uttrycket »regerings- och domarernakterna» i §90.2 Således
saknas så godt som fullständigt alla yttre tecken till doktrinens
inflytande; och en liten undersökning af RF:s innehåll skall
aflägsna alla misstankar äfven om någon inverkan i det inre.

Doktrinen vill, att den lagstiftande makten skall hafva sitt
eget område, fredadt från all inblandning af andra makter,
be-härskadt af riksdagen, konungen på sin höjd berättigad att hindra
rubbningar i det bestående. RF:s § 87 säger: »ej må konungen
utan riksens ständers samtycke och icke ständerne utan konungensr
någon ny lag göra eller gammal afskaffa;» och dess 89 §
tilllägger att riksdagen i en viss klass af lagstiftningsmål icke ens
har veto, utan blott petitionsrätt inför konungen. Härmed har

1 KU:s mem., 8. 687.

2 Denna g är »hufvudsakligen» föreslagen af A. G. Silfverstolpe, som var
litet teoretiskt anlagd; se hans egen uppgift i KU. d. 26 maj, mem. s. 78.
Uttrycket »regerings- och domaremakterna» användes äfven af KU. själft i mem.,
d. 23 aug., s. 178.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free