Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
RUDOLF KJELLÉN
efter lag och laga stadgar döma; hvarför nämnes icke H. D. lika
väl som hofrätterna? Gifvetvis kan meningen icke hafva varit
att ge H. D. en mer diskretionär makt; saken blir därför klar
först om man minnes, att II. D. redan fått sin liknand?
instruktion — i hvad § 16 säger om konungen. I själfva verket visar
det sig vid en närmare blick på RF:s ej blott redaktion utan
äfven detaljbestämmelser, att han ej kunnat göra sig lös från
det urgamla svenska betraktelsesättet, enligt hvilket den dömande
myndigheten är en del af den styrande, af konungamakten, och
att således den moderna principen om lagskipningens oberoende
är honom främmande. Det är sant att här och där åtskillnad
göres mellan regerings- och domaremakterna i KU.1 och mellan
domare och ämbetsmän i grundlagen (§§ 36, 27,47,90, 96); men
denna skillnad beträffar icke tvänne hvart för sig själfständiga
statsområden, utan tvänne delar inom samma hela, den styrande makten
i konungens hand. Bägge njuta i regeln samma inamovibilitet
(§ 36), under Bamma uppsikt uppifrån genom konungens
justitie-kansler (§ 27), samma kontroll från 6idan genom riksdagens
justitieombudsman (§§ 96, 99).2 Därför skilde KU. mellan
domaremakten och egentliga regeringsärenden,3 därför kunde
framstående ledamöter af detsamma räkna domarne in i »verkställande
makten»4 eller som en »styrelsegren»,5 liksom KU. själft en gång
säger justitieråden utgöra, »fastän mera indirekt, en gren af
styrelsen».6 Vi hafva ofvan (s. 14 f.) sett uttalanden i annan
riktning; 1809 års män hafva således vacklat emellan den moderna
principen om domaremaktens oberoende och den gammalsvenska
om dess sorterande under styrelsen; men det var den senare som
blef RF:s, om ock ined några modifikationer.7 Men därmed
har RF. också bortkastat skrankorna mellan Montesquieus dö-
1 K.U:s mem. d. 23 aug., ’ss. 178, 179; A. G. Silfverstolpe i Bil. till
samma mem., s. 188.
2 Jfr Rothoff i Borg. St. d. 5 juni, prot., a. 288.
» Mem. d. 23 aug., s. 179.
4 Wijk man i KU. d. 25 juli, mem. s. 153.
4 Adlerbeth p& Riddarh. d. 3 juni, prot., s. 491.
6 Mem. d. 5 aug., b. 99; jfr dock Rosenstein i KU. d. 5 juli, mem. s. 143.
7 Sandegren, anf. arb. s. 72, har fint anmärkt, hurtisom genom en liten
redaktionsförändring i g 47 domarek&ren skiljes ifrån ämbetsmannakåren i
allmänhet och får en själfständiga^ ställning gent emot konungen. Håkansonska
lagförslaget hade nämligen haft den ordalydelsen, att »rikets hofrätter . . . tillika
med alla andra verk och inrättningar . . . »köla lyda konungens bud . . .;» nu
säges om hofrätterna och andra domstolar, att de skola »efter lag och laga stadgar
döma», men om kollegier och andra verk, att de skola >lyda konungens bud» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
