Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE HJÄLTAR FRÅN TRETTIOÅRIGA KRIGET 55
tyrlige administratorn af stiftet Magdeburg Kristian Vilhelm af
Brandenburg då hos honom gjorde.
Utan att eljest fästa synnerligen vikt vid de vilda och
out-förbara planer, som denne framkastade, fann Gustaf Adolf i
anvisningen på Magdeburg likväl en förnuftig tanke, och
admi-nistratorns person kunde möjligen, trots allt oförnuft, blifva
honom nyttig. Den gamla glansen af primatet i Tyskland, som
fordom omgifvit innehafvaren af ärkebiskopsstolen i Magdeburg,
var ännu ej alldeles försvunnen, och författningsenligt var ännu
därvid fästadt direktoriet i Nedersachsiska kretsen. Hvad åter
staden beträffar, så hade den nyss genom den tapperhet, med
hvilken den sommaren 1629 uthärdat den svåra blockaden af
Wallenstein, inför hela världen ådagalagt såväl styrkan af sina
befästningsverk som fastheten i sin protestantiska ståndpunkt.
Förhållandet mellan administratorn och staden hade emellertid
ända hittills varit föga vänskapligt. Dock skedde häruti, just
under det administratorn befann sig på återresa från Sverige, en
plötslig förändring genom den revolution, som i staden utbrutit,
och hvarigenom nya män kommit in i rådet. I öfverdrifna färger
utmålade Kristian Vilhelm från Hamburg för Gustaf Adolf den
allmänna längtan, som nu rådde i Magdeburg efter honom.
Med en viss försiktighet hade den svenske konungen hittills
inlåtit sig med den äfventyrlige fursten, men då, kort före Gustaf
Adolfs afresa från Elfsnabben, en förtroendeman från denne,
föröfrigt knappast mindre tvetydig än administratorn själf, den
an-haltiske kanslern Johan Stallman, infann sig hos honom, gaf
han denne, till hvilken konungen synes hafva fattat förtroende,
och hvilken han tog i sin tjänst, i uppdrag att söka åstadkomma
ett förbund med Magdeburg.
Medan nu Gustaf Adolf sommaren 1630 förde sina segrande
vapen in i Tyskland, skyndade administratorn och Stallman
till Magdeburg, och den senare lyckades äfven d. 1 augusti afsluta
(tillsvidare dock blott muntligen) ett på skrufvar stäldt förbund
med Sverige. Konungen, som ej anade, på huru lös grund det
hela var byggdt, mottog underrättelsen härom med synnerlig
tillfredsställelse, och det var nu han »in höchster eile» afsände
sin trogne Falkenberg för att försäkra sig om staden och »ein
diversionswerk allda anzurichten». En hängifnare, pålitligare,
erfarnare och mera energisk utförare af sin vilja kunde Gustaf
Adolf ej välja, och då han försäkrade sig vara beredd att offra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
