- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
56

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

PER SONDÉN

lif och blod i sin herres tjänst innebar detta för honom det
djupaste allvar. Blott alltför väl torde han fattat såsom sin
uppgift att antingen hålla Magdeburg Gustaf Adolf till handa eller
också — att göra det gagnlöst för fienden.

Lyckosam hade Falkenberg i utförandet af sina stora
kommissioner egentligen aldrig varit, och så var han icke heller nu.
Vidriga vindar hejdade honom på hans resa till Lübeck, där
han skulle lyfta en af konungen till hans värfningar anvisad
penningesumma, och det hängde på ett hår, att han uppfångade*
af en spansk kapare, som mötte hans fartyg under vägen. Till
hans otur hörde ock, att den svenske agenten, som skulle
anskaffat penningarne, just vid samma tid afled, och blott med
stor förlust för kronan och förlust af dyrbar tid lyckades det
honom att för sitt ändamål uppbringa 30,000 thaler i kontanter.
Med dessa värfvade han, hvart han kom, trupper, hvilka han i
små skaror om 20 à 30 man sände före sig till Magdeburg.

Förstlingen af de öfverstar, sora af Falkenberg för Gustaf
Adolfs räkning värfvades, var den unge hertigen Frans Karl af
Sachsen-Lauenburg. Denne öfvertalades af honom att söka
fördrifva fienden ur Lauenburg, ett försök som äfven för ögonblicket
fullkomligt lyckades och som för de svenska värfningarne
öppnade nya löpe- och mönsterplatser.

Däremot misslyckades underhandlingarne om afgjord
anslutning till Sverige såväl med hertigarne i Meklenburg som med
ärkebiskopen af Bremen.

Mera intryck lyckades han i Hamburg göra på hessiska
ambassadören Herman Wolff, som på genomresa till Gustaf Adolf
uppsökte Falkenberg för att för honom tillkännagifva sin herres
benägenhet för ett förbund. Wolff begärde också, då han sedan
anlände till konungen, att, i händelse en svensk-hessisk allians
komme till stånd, denne ville sända Falkenberg att öfvertaga
befälet öfver trupperna i Hessen, hvartill denne vore så mycket
mer kvalificerad, som han ju hade en mängd vänner och
anförvandter bland det hessiska ridderskapet.

Till Magdeburg stod emellertid Falkenbergs hela längtan. I
slutet af september 1630 var han färdig med sina förberedelser,
men nu voro alla pass öfver Elbe afspärrade till följd af, att
Kristian Vilhelm förlorat alla platser i ärkestiftet, som han
förut intagit, och dessutom hade de kejserliga satt ett pris på
F:s hufvud. I förklädnad lyckades han emellertid att smyga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free