Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
KARL HII4DEBRAND
Den skildring af Uppsala möte, som Baazius lämnar i
Inventarium Ecclesiæ Sveo-Gothorum (Lincopiæ 1642) ss. 513—
525, härleder sig icke direkt från någon mötesdeltagare, utan är
en senare historisk skildring, verkställd tydligen af Baazius själf.
Han skiljer sig från öfriga berättare framför allt därigenom, att
han icke ens försöker särskilja dagar och sessioner, utan delar
sin berättelse i fem kapitel efter arten af förhandlingar och
beslut. Han skrifver regelbundet på latin.
Hufvudkällorna för hans skildring synas den officiella
medlemsförteckningen och riksarkivets berättelse ha varit. Förnämsta
skälet för antagande af dessa källor är, att hans uppgifter om
antalet närvarande präster stämma med förteckningens, och att
de båda berättelserna icke strida mot hvarandra, hvilket ofta är
fallet med de öfriga, utan att tvärt om alla Baazii fakta
återfinnas i riksarkivets berättelse. Dock har Baazius ingenstädes
blott skrifvit af — hans berättelse förhåller sig också till
riksarkivets, hvad längden beträffar, som 5 till 11 — utan han har
anordnadt och genom egna slutsatser gått utom sitt källmaterial.
Formen är vanligen olika, äfven där riksarkivets berättelse har
latinska uttryck. Så motsvaras t. ex. »non sine inäxima sui
ipsius confusione» i riksarkivets berättelse af Baazii uttryck »pro
sua simplicitate» (s. 516) samt orden »modum et ordinem
ses-sionis» i den förra af »modum et ordinem celebrandi hoc
conci-lium» hos den senare (s. 516). Då riksarkivels berättelse om
ett tal af Nicolaus Bothniensis använder orden »brevi, licet
per-spicua oratione», har Baazius om samma tal i något olika
satssammanhang (s. 517) »piam, licet brevem orationem». Ehuru
Baazius anstränger sig att vara formellt fullt själfständig,
förefaller dock likheten i ofvan anförda uttryck större än
olikheten.
Något mera följer Baazius stundom sin källa i enstaka
uttryck, då denna har svensk text, och han åtminstone har att
öfversatta till latin. Enligt riksarkivets berättelse förklarade
preses hvarje artikel i augsburgiska bekännelsen »först på latin
och sedan för tliem som enfaldiga voro på svenska»; enligt
Baazius (s. 518) blef hvar artikel »explicatiis primo latine,
de-inde svetice in gratiam simpliciorum». — Vid rättegången mot
Petrus Paulinus berättar riksarkivets berättelse: »Item
borgmästare och råd ifrån Stockholm kommo ock omsider —–
gifvandes före huru ban dem för Belials män och förrädare skält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
