Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 111
riksarkivets berättelse och Baazius tre röster. Att förklara en*
derå uppgiften troligare än den andra, är omöjligt. De öfriga
upptaga icke alls denna — eller dessa — stänkröster.
För Skara och Växiö stift valdes nya biskopar på e. ra.
«len 15 mars af prästerna från resp. stift jämte biskopar,
capitu-iares och magistrar1 från de öfriga stiften. De röster, som
af-gåfvos, voro till Skarabiskop 65 och till Yäxiöbiskop 31.
Fördelningen af dessa röstsiffror upptages endast i Palmsköldska
och Nordbergska berättelserna samt hos Nettelbladt. Den
Nordbergska skiljer sig något från de båda andra, som hafva samma
uppgifter. Till Skarabiskop valdes enligt alla tre berättelserna
Henrik Gadolenus med 36 röster och till Växiöbiskop Olaus
Martini med endast 12. Valen hade i öfrigt ingen effekt.
Om uppgiften i Ridderstjernas berättelse, att biskopsval äfven
förekommit till Viborgs stift, är förut taladt.
III.
Frukterna af Uppsala mötes förhandlingar blefvo icke blott
det beslut, som vederbörligen underskrefs, utan äfven en samling
punkter, vanligen kallade postulatet (motsvarande hvad som längre
fram kallades ståndens besvär), innehållande prästerskapets förslag
till ett närmare bestämmande af dess ställning. På dessa punkter
gafs ej vid mötet någon resolution.
De finnas bevarade i två olika redaktioner, med respektive
31 och 63 punkter. Den kortare har jag endast sett i Hogenskild
Bjelkes samlingar;8 den längre finnes i flera afskrifter såsom i
prästeståndets arkiv i riksarkivet och i Nordinska samlingen
(vol. N. 1909) i Uppsala universitetsbibliotek; den finnes äfven
tryckt hos Nettelbladt i Schwedische Bibliothec (IV, s. 109—117),
och den redaktionen åberopas vanligen, t. ex. af Anjou.8 Af
största vikt är naturligtvis att bestämma tidsföljden mellan dessa
båda redaktioner. — På sitt exemplar har Hogenskild Bjelke
själf antecknat: »Meniga klerkeriets begäran, 51 artiklar, som
fursten och riksens råd skulle förfodra dem med hos k. M:t i
1 Så enligt Nordbergs berättelse; Linköpings berättelse nämner blott biskopar
och capitalares; enligt riksarkivets berättelse deltogo i dessa val jämväl »de förnämsta
i städerna».
2 Del I, Upps. univ.-bibl., E. 181.
3 Anjou, Sv. kyrkoreformationens historia, III, ss. 247—250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
