Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 117
burgiska bekännelsen angifves såsom norm för landets bekännelse.
Den 8 jan. hölls ett möte af »menige Sveriges rikes adel och
ridderskap utan råds», hvarvid hertigen och rådet skriftligen1 betackas,
bl. a. emedan de »vidare tillkännagifva om det pråstemöte, som
nu i Upsala till den sista februari beramadt är, och ut|öfvat
styrka och förhjälpa, att Guds rena ord, efter den
augs-burgiska konfession, hos oss måtte blifva predikadt, lärdt och
förkunnadt».
Det »allmänna möte», som förut omtalats, hade alltså
preciserats såsom ett »prästemöte», och dagen var utsatt, ehuru den
senare något ändrades. Om det varit meningen, att »mest all
den svenska adeln» skulle vid mötet närvara, hade naturligtvis
varit lämpligt, att göra meddelande därom vid adelsmötet, meu
något sådant nämnes icke. I stället liksom godkänner
adelsmötet i förväg ett kommande prästemötes beslut inom vissa
gränser.
Kallelsebrefven utfärdades gemensamt af hertigen och rådet
till biskoparne samt, antagligen, till domkapitlet i Uppsala stift,
där biskop icke fanns. Såsom prof på ett kallelsebref är i hertig
Karls registratur infördt brefvet till biskopen i Skara, det
återfinnes t. o. m. på två ställen under olika datum: den 9 och 10
januari. Det har inga underskrifter, men bland »riksdagsacta
1590—94» i riksarkivet finnes ett kallelsebref till biskop Nils i
Växiö af den 17 jan., och detta är undertecknadt af hertigen
och närvarande rådsherrar.2 Innehållet i brefven är detsamma,
nämligen att ett »fritt samtal» skulle hållas i Uppsala den 25
febr.; att därvid »de förnämsta och lärdaste af prästerskapet i
riket» skulle bestämma om lära och kyrkotukt m. m., samt att
respective biskopar borde infinna sig jämte capitulares och prostar
samt några präster från hvart härad för att öfverlägga med de
öfriga, som där skulle infinna sig. — Kallelsebref till lekmän
finnas icke i behåll, och torde heller aldrig funnits.
Ordalagen i kallelsebrefven äro ganska sväfvande, men tyda
på ett möte af Sveriges prästerskap; orden om öfriga närvarande
finna sin förklaring genom ett rådslag, dateradt den 13 jan.,3
1 Riksdagsacta 1590—94 i riksark.
2 Kallelsebrefvet finnes tryckt i tvsk öfversättning hos Nettelbladt, Schwed.
Bibi. IV, s. 98.
3 I Hogenskild Bjelkes samlingar, I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
