- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
119

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 119

blifvit beviljadt att hålla en syrndum i Upsala nu 0111
nästkommande fastlagen». Uppfattningen af mötet blir allt
bestämdare: från att kallas ett allmänt möte, benämnes det senare
prästemöte, concilium och synod.

Riksdrotsen kallade mötet för »ett allmänt samkväm ock
prästemöte», en annan gång blott »prästemöte» i det redan
anförda talet, hvarmed han öppnade förhandlingarna.

Af största betydelse för frågan är naturligtvis att bestämma,
hvilka som verkligen deltagit i mötet. I den första redaktionen 1
af mötesbeslutet utfärdas det af hertigen, rådet, »flera af adel»,
prästerskapet samt »borgmästare och rådmän i städerna, hvilka
som denna förening underskrifva och förseglat». I slutorden
nämnas såsom i detta samkväm församlade »så väl högre som
nedrige, adel som oadel, prästmän som lekmän, köpstadsmän
som andra ordnar (?)». Den andra redaktionen har samma
ordalag, med undantag däraf, att »borgmästare och rådmän etc.»
borttagits. I den tredje redaktionen försvinner »adeln» i ingressen,
och i slutorden angifvas såsom underskrifvare endast hertigen,
rådet, biskopar och professorer. I det slutligen stadfästade
beslutet äro inledningsorden: »Vi Karl etc. och vi efterskrifne
Sveriges rikes råd, biskopar och menige prästerskap, som nu
här i Upsala till detta möte hafva varit församlade;» däremot
omtalas i slutorden såsom undertecknare: hertigen, rådet, adel,
prästerskap och köpstadsmän, och att dessa varit närvarande,
antydes genom uttrycket, att de »sa väl andlige som världslige»
som icke närvarande voro, senare skulle underskrifva.

Det är märkligt, att åsikterna om mötets sammansättning
af flera eller färre stånd betydligt växlade. De enda, som alltid
tagas med, äro hertig, råd och prästerskap. Hertigen och rådet
utgjorde landets regering, och de hade gemensamt utfärdat
kallelse-bref till prästerskapet samt beslutat, att rådsherrar skulle
deltaga i mötesförhandlingarna. Hertigen hade dessutom framhållit,
att närboende adelsmän borde tillåtas bevista mötet. Denna
omständighet synes gifva en antaglig förklaring, nämligen så,
att adelsmän och köpstadsmän icke särskildt kallades, men
erhöllo tillstånd att närvara, liksom jag förut påvisat, att äfven
sådana prästmän, som icke voro »legitime congregati», torde ha

1 De olika redaktionerna återfinnas i Hog. Bjelke* samlingar, I, och äro
tryckta hos Anjou, Om redaktionen af Uppsala mötes beslut 1593.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free