Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS VON OELREICH SÅSOM CENSOR LIBRORUM
125
af några 1745 utkomna skrifter af den bekante E. Salander om
växelkursen och den dyra tiden lät rådet genom kanslikollegiet
antyda censor, att hädanefter inga skrifter, som rörde gällande
eller framdeles utkommande författningar i hushållningen, finge
tryckas. På det hela taget rådde dock sämja mellan
kanslikollegiet och censor under Benzelstjernas tid; helt annorlunda
blef förhållandet, sedan hans efterträdare Nils von Oelreich
började handhafva censuren.
Född i Örsjö 1799 efter faderns död och före fylda fyra år
äfven moderlös hade Oelreich under sina uppväxtår att kämpa
mot den yttersta fattigdom. Han omhändertogs först af èn
morbror, föreståndare för ett hospital i Malmö, och efter dennes
snart inträffade frånfälle af en sköterska därstädes, som med
sina små medel beredde honom tillfälle att besöka skolan, så
att han 1716 kunde blifva student i Lund. Här blefvo snart
hans vackra anlag och flit uppmärksammade af bl. a. Andreas
Rydeiius, han erhöll understöd och kunde fortsätta studierna, till
dess han 1726 blef fil. magister och följande år kort efter
hvartannat docent i matematik och adjunkt i filosofi, hvarefter han
flyttade till Stockholm såsom lärare för presidenten Hans von
Fersens söner Axel och Karl, den förre den sedermera så bekante
hattchefen. I Stockholm kvarstannade Oelreich till 1734, ehuru
han redan 1732 utnämts till bibliotekarie och e. o. professor i
lärdomshistorien vid universitetet i Lund. 1739, under en
sexårig utländsk resa, erhöll han professuren i teoretisk filosofi och
slutligen 1746 censorsämbetet, som han förvaltade i 20 år.
Några för Oelreichs ställning i Fersenska huset såväl som för
hans karaktär upplysande drag meddelar ett bref från hans
disciplars fader, dateradt d. 9 sept. 1735, då Oelreich befann sig
i Lund. Fersen intygar här, att Oelreich skött undervisningen
väl och »med ett uppriktigt väsende tagit del uti det, som har
kunnat röra min person och intresse; men huruvida H.
Professoren på ett anständigt sätt utom informationen, så väl
privatim, som uti sällskap, bemött mina barn och vårdat sig om
deras öfriga uppförande, samt efterkommit i Lund, hvad han vid
dess afresa mig lofvade, det lämnar jag allt till H. Professorens
eget eftersinnande. Att mina barn af mig bekommit några bref
under andras kuvert, med åtvarning, att på godt manér skilja
sig ifrån H. Professoren, vet jag ej om H. Professoren med skäl
kan räkna mig sådant till misstycke, alldenstund han igenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
