Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS VON OELREICH SÅSOM CENSOR LIBRORUM
131
Domse medicinska skrifter, blef af kanslikollegiet stadfäst d. 27
nov. 1750 ooh 19 febr. 1751., Ett kgl. bref af d. 28 sept. 1752
befallde på förekommen anledning kanslikollegiet uttryckligen
erinra censor om hans plikt att hindra skadliga böckers införande
i riket, och d. 13 febr. 1754 erhöll Oelreich befallning att gå i
författning om utarbetandet af ett sammandrag af alla
förordningar, som rörde censuren — ett arbete, som flera gånger var
ifrågasatt och slutligen 1755 öfverlämnades åt kanslirådet
Stenhagen. 1
Oelreichs förhållande till sina förmän i kanslikollegiet var,
såsom af flera omtalade tilldragelser framgår, ej det bästa, och
hans begäran att blifva kansliråd med säte och stämma i
kollegiet i ärenden som rörde censuren rönte motstånd i kollegiet.
Likväl beviljades densamma af regeringen d. 3 mars 1749.2
Oelreichs inträde i kollegiet var väl knappast ägnadt att bilägga
tvistigheterna, då hans personliga uppträdande var ytterst
anspråksfullt och retsamt, men likväl förekommo ej några häftigare
sammanstötningar under tiden före 1755. Sådana blefvo
däremot vanliga sedermera, då Oelreich genom utgifvandet af En
Ärlig Svensk vunnit en ställning i den politiska världen, och
tilltrodde sig att uppträda med större hänsynslöshet.
Krigstillståndet med kanslikollegiet blef småningom permanent.
Det första arket af nyssnämnda märkliga veckoskrift
företedde Oelreich d. 25 febr. 1755 i kanslikollegiet, hvilket fann
det »utlofva en afhandling af hvarjehanda moraliska ämnen»,
hvarför auktorn borde uppmuntras och privilegium tillstyrkas.
Innan detta hann beviljas, hade. emellertid veckoskriften börjat
visa, hvad den verkligen bar i skölden; redan i andra arket
afhandlades, hvad ett rätt begrepp om frihet innebar, och i det
tredje framskymtar den innersta afsikten: att med anledning af
striderna mellan konung och råd till det senares förmån bearbeta
opinionen till den förestående riksdagen. Konungens vägran att
underteckna privilegiet och däraf föranledda debatter i rådet,
under hvilka Höpken framhöll tryckfriheten såsom »ett essentiale
1 Möjligen är det en af denne utarbetad förteckning, som finnes i Riksar-
kivet bland Handlingar rör. Censor librorum.
3 O. adlades af konungen 1747, men blef först 1756 introducerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
