- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
151

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS VON OELREICH SÅSOM CENSOR LIBRORUM

151

Kollegiet hade sålunda ånyo ryggat tillbaka för att i faga
ordning tilltala Oelreich inför kanslirätt och öfverlämnat åt rådet
att vidtaga erforderliga kraftåtgärder. Men det sistnämnda var
lika litet hågadt härför nu som förut och svarade d. 9 mars,
att det tillkomme kanslikollegiet att först döma i målet. Det
var just, hvad detta ville undvika; det hade uttryckligen sagt i
protokollet för d. 14 jan., att hänskjutandet till Kgl. Maj:t »ehvad
hända må, åtminstone bör befria kollegium ifrån det’ansvar, som
dess stillatigande kunde medföra». Kollegiet ansåg sig nu hafva
fredat sig både för samvetsförebråelser och för kommande
riks-dagsransakningar. Det lät udda vara jämt, och Oelreich uppbar
som förr sina afgifter. Ännu 1767 under förhandlingarna om
den 1765 indragna skriften »Riksvården» klagade dess författare
C. Brunkman, att ban ej fick »njuta sin en gång vunna och
be-talta censur till godo».1

Om censuren under de sista åren före tryckfrihetsförordningen
af 1766 är icke mycket att tillägga. Konsistoriet i Stockholm
låg fortfarande i delo med Oelreich i synnerhet rörande från
utlandet införskrifna böcker,2 och fortsatte sina aufall på Gjörwell
och hans Svenska Mercurius. I anledning af en för denna
at-sedd recension af Baumgartens Evangelische Glaubenslehre, hvilken
recension konsistoriet ej ville godkänna, insände det till
kanslikollegiet d. 19 jan. 1762 en del reflexioner öfver det sätt, hvarpå
recensioner i allmänhet borde affattas för att icke föranleda skada
och förargelse. Konsistoriet slöt sin skrift med att uttala den
önskan, att alla svenska journalister (d. v. s. Gjörwell) skulle få
uttrycklig påminnelse att inskränka sig till fullständiga referat
af teologiska arbeten och icke understå sig »att bifoga sina egna
förklaringar och anmärkningar» eller ens genom citat »liksom
rekommendera vissa ställen och hypoteser». Denna orimliga begäran
afslogs af kanslikollegiet d. 9 mars s. å. Däremot erhöllo både
Oelreich och Gjörwell d. 19 nov. 1764 af kanslikollegiet en
varning för en i Mercurius’ maj-nummer intagen anmälan af ett
tal inom frimurareorden.

Med anledning af en anonym stridsskrift mot dåvarande
akademiadjunkten Christiernin i Upsala ville kollegiets majoritet
tvinga Oelreich att uppgifva författarens namn, och det blef äfven

1 Riksarkivet. Handl. rör. böckers tryckande. Gahm har i sin afskrift af Br:s
besvär d. 18’„ 1767 >dubbelt betalta».

2 Se t. ex. kanslikollegiets prot. d. ,0/lt 1765.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free