- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
161

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAFLOR FRÅN KRIGS- OCH OLYCKSÅREN 1719 — 21 161

ändå sämre öl. Merendels fanns äfven bröd, men endast svenska
tänder kunna tugga det: runda, hårda kakor med hål i midten>
uppsatta på stänger under taket i stugan. Väl försökte de
resande mjuka upp brödet i mjölk — men de kunde aldrig vänta
så länge som behöfdes, ty uppmjukningen gick icke på ett dygn.
I tre dagar födde sig prinsen och hans folk på mjölk och äggr
förutom egen chocolad på morgnarne, tills de ändtligen komm»
till en stad, där de kunde förnya sitt matförråd. Där bodde de
i ett ganska godt värdshus, fingo färskt kött och hvitt bröd,
hvaraf de njöto obeskrifligt.

Svedjandet i Småland väckte de resandes förvåning, men de
fingo snart veta att man endast på detta sätt kunde få några
åkerfält i detta klippfylda och skogbetäckta land. Resan
därigenom hade gjort dem melankoliska. Men så kommo de en
vacker morgon in i Östergötland. Det var något helt annat.
»Först kommo vi in i en stor, bördig dalsänka, täckt, så långt
ögat kunde nå, af säd, dels ännu på rot, dels i kärfvar. Denna
vackra slätt begränsades på olika håll af höga berg. Solen, som
kastade sina strålar öfver så många angenäma föremål, förhöjde
ytterligare deras skönhet och lät dem skingra den tungsinthetr
som Smålands skogar ingifvit mig. Ett så vackert landskap
tycktes rikt bebodt. När vi åkt några mil, hade vi inom
synhåll sju eller åtta kyrkor, hvilka betecknade lika många byar,
ingen af dem en mil ifrån oss. Höga och vackra torn,
hvit-glänsande murar läto kyrkorna på detta håll taga sig ståtligt
ut ... . De personer, vi mötte i denna provins, tycktes vara
välmående, de voro bättre klädda och snyggare än de vi förut
sett och hela deras uppsyn var mera glad och nöjd, än
små-ländingarnas.»

De svenska uppstäderna äro verkliga hål. Nöd och
fattigdom utstrålar från deras eländiga kåkar. Men rätt vackra
kyrkor ha de flesta och många äfven residensbyggnader.

»Fastän svenskarne synas lida under hårdt förtryck —
hvilket merendels gör folk elakt — äro de godsinta, trofasta,
hederliga, ur stånd till grofva brott. I hela Sverige fins ingen
landsvägsröfvare och ingenstädes har jag sett hvarken galge eller
stegel. Folket har en oinskränkt vördnad för prästerskapet,
som anses höra till försynens hemliga råd och skickligt
begagnande sig af denna öfvertro leder sina församlingsbor hvart de
vilja och afhåller dem från grofva missgerningar. För öfrigt är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free