- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
166

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

H. W.

låtit ett mycket stort antal ryska fångar arbeta på bygget. En
fagad är alldeles färdig. Den är uppförd efter plan och under
ledning af en italiensk(!) arkitekt; jag har aldrig sett något så
vackert, och om en dag för Sverige gynsammare konjunkturer
tillåta att lägga sista hand vid detta palats, tror jag att det
skall varda en af Europas praktbyggnader. Riddarhuset är ock
en ståtlig byggnad.»

»Arsenalen förtjänar äfven väl att ses. Det är en ganska
rymlig byggnad, som för ögonblicket icke hade stora förråder af
krigsförnödenheter: men så öfverflödade den i stället, att så
säga, af lysande bevis på nationens ära. Jag såg där flera olika
rum alldeles fullproppade med danska, sachsiska, polska och
ryska fanor och( standarer. Jag kan försäkra, att där var nog

för fem eller sex hela arméer.––Men hvad jag icke

kunde betrakta utan djup bedröfvelse var den blodiga
kvarlåten-skapen af nordens båda största hjältar: jag menar de kläder, i
hvilka den store Gustaf Adolf och den orädde Carl XII stupade.
Den förres är, om jag mins rätt, ett slags lifrock af buffelhud,
efter antik snitt, helt rätt och slätt. Den andres, som rörde
mig mer, består endast af en hel drägt af mycket simpelt blått
kläde, en stor hatt som icke är dyrbarare, en skjorta af vanligt
linne, stora stöflor och buffel handskar, som torde betäckt étt
godt stycke af den olycklige furstens armar. Hans sade), hans
pistoler och hans värja ha ingenting utmärkt, den siste af hans
kavaljerer stod häri icke alls efter sin herre.» — Van Effen
berättar därefter några anekdoter, han hört af personer som kände
kung Carl från barnaåren, och öfvergår till ganska sunda
reflexioner öfver bristerna i konungens karakter, vållade genom
oriktig uppfostran. Han hade aldrig fått lära sig kunglighetens
verkliga ändamål, det sanna hjältemodets natur och att
människovärdet är högre än kungavärdigheten.

Därefter egnas ett bref åt Görtz, hvars afrättning van Effen
finner rättvis i analogi med Englands sed att straffa ansvariga
ministrar, hvilka icke kunna undskylla sig med att de utfört
konungens befallningar. På sin resa genom Sverige har han
gjort en sorglig bekantskap med »görtzadalrarna», när han i så-»
dant mynt — som han fått i vexel mot dukater — ville betala
skjutsare. »Dessa stackars människor begynte bittert gråta,
kastade sig på knä och bådo om försköning för detta mynt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free