Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
har emellertid ej blifvit utarbetad.1 Men oupphörligen vid historiska
forskningar af Je mest skilda slag gör sig behofvet af pålitliga
uppgifter om hvilka personer som vid en viss tidpunkt innehaft plats i
konungens råd, om tiden för deras inkallelse och deras afgång, kännbart.
Det är emellertid knappast att hoppas, det någon skulle vilja
åtaga sig det, såsom förut anmärkts, allt annat än lindriga arbetet att
upprätta en ny fullständig rådslängd. Att uppgöra en s&dan för en
viss begränsad tiderymd åter är en uppgift, som visserligen äfven den
i allmänhet blir ganska mödosam — mer eller mindre allt efter den
valda tidpunkten — men som dock icke öfverstiger mänskliga krafter.
»Ugglas rådslängd» bildar vid ett sådant arbete en gifven
utgångspunkt, dess uppgifter komma att upptagas, men till kontroll, till
beriktigande, till komplettering. En serie af dylika rådslängder,
utarbetade af skilda händer, skulle till sist kunna gifva hvad som
näppeligen torde komma fram som resultat af en endas arbete: en så vidt
möjligt fullständig svensk rådslängd, som uppfyller alla den moderna
historieforskningens kraf.
Ett litet bidrag till lösningen af denna vidtomfattande uppgift
är det jag afsett att här gifva. Vid utarbetandet af en skrift —
»Om svenska riksrådets utveckling mot centralisation under Gustaf
II Adolf» — som jag for icke lång tid sedan publicerat, kände jag,
som naturligt vai, ett lifligt behof af en rådslängd. Någon annan
än Ugglas stod mig emellertid icke till buds. På osäkerheten i dess
uppgifter var jag beredd. Jag begagnade mig därföre aldrig af
dem som stöd, där jag ej från andra och trovärdigare håll funnit
bekräftelse på dem: men att göra något försök till en revision af
längden tillät min tid mig icke. Tanken på en dylik väcktes
emellertid härigenom, och de planerjag hyst och hyser att om möjligt
fortsätta mina påbörjade studier om riksrådsinstitutionen under denna
tid hafva naturligtvis gifvit mig en särskild anledning att söka
förverkliga denna tanke. Af densamma är här föreliggande uppsats en frukt.
Den kan emellertid på intet vis gpra anspråk på att gifva en
fullständig rådslängd för Gustaf Adolfs tid. Jag fann snart, sedan
jag tagit itu med uppgiften, hvilket tidsödande arbete den skulle
komma att kräfva och huru små utsigterna att fullständigt lösa
densamma det oaktadt voro. Då det dessutom endast var mig möjligt
att ägna den de korta tider jag kunde få lediga från annat arbete,
beslöt jag mig för att inskränka min undersökning till några
särskilda frågor, som för mig voro af större intresse än de Öfriga, på
samma gång jag kunde förutse, att de jämförelsevis lätt skulle låta
sig besvaras. Den ena af dessa var: hvilka män hafva öfverhufvud
haft plats i Gustaf II Adolfs råd? Den andra: när hafva de riksråd,
1 Däremot har Styffe i sitt arbete: Bidrag till Skandinaviens historia etc.
upprättat rådslängder för tiden 1448—1520, E. Hildebrand i Svenska
riksdagsakter, I en rådslängd för Gustaf Wasas regering och en finsk författare R.
af Ene hjelm 1859 utgifvit en historisk afhandling »Svea rikes rådslängd»,
hvilken skall innehålla en revision af »Ugglas rådslängd» för medeltiden men hvilken
jag ej kunnat få kännedom om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
