Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDSLÄNGD FÖR GUSTAF II ADOIifS REGERING
179
som denne konung själf inkallat i rådet,’ erhållit denna kallelse och
därmed en plats i Svea rikes rådslängd ?
Det säger ju sig själf, att, äfven om man gifver ett fullt
uttömmande svar på dessa frågor, raan därigenom ingalunda fått stoff
for en fullständig rådslängd för tiden i fråga. Men väl har man
lämnat några icke oviktiga bidrag till en sådan, och om något annat
än bidrag är här icke tal.
* *
*
Då 6ustaf Adolf uppsteg på tronen, fann han naturligtvis vid
sin sida ett riksråd, hvars medlemmar erhållit sina kallelser af hans
företrädare. Går man till Ugglas rådslängd och efterser, hvilka af
de före Gustaf Adolf utnämnda riksråden enligt dess uppgifter
öfverlefde hans regeringstillträde, finner man, att dessa skulle varit: Erik
Abraharasson Leijonhufvud, Claes Bielke, Axel Leijonhufvud, dessa
från Johan IILs regering, Erik Brahe från Sigismunds, samt från
Karl IX:s: Magnus Brahe, Axel Ryning, Seved Ribbing, Göran
Eriksson Ulfsparre, Erik Ribbing, Göran Boije, Göran Gyllenstjerna,
Abraham Brahe, Nils Lilliehöök, Nils Bielke, Hans Eriksson Ulfsparre, Bo
Ribbing, Axel Oxenstjerna, Gustaf Stenbock, Hans Åkesson Soop,
Erland Björnsson Bååt, Jesper Mattsson Crus, Henrik Horn, hvaijämte
intet årtal uppgifvits för riksrådet Arvid Horns död, som således
möjligen kunde hafva inträffat efter Gustaf Adolfs tronbestigning.
Men vid Ugglas uppgifter får man ej ätanna; det gäller att
pröfva dem. Först och främst kan man då anmärka, att Erik Brahe
helt säkert ej blifvit riksråd först under Sigismund. Boëthius uppger
nämligen i sitt arbete »Om den svenska högadeln under konung
Sigismunds regering»,1 att Brahe själf i ett bref af den 12 febr. 1595,
hvilket finnes bland de s. k. acta historica i riksarkivet, omnämner, att
han för åtta år sedan af Johan III kallats till riksråd. Att
däremot de öfriga ofvannämda riksråden inkallats i rådet af de regenter
U. uppgifvit, är icke något tvifvel underkastadt och kan för hvar och
en särskildt helt visst styrkas med fullgiltiga bevis. Detta i
förbigående. Min uppgift är här närmast att undersöka, om alla dessa
riksråd verkligen suttit i Gustaf Adolfs råd och om icke tilläfventyrs
äfven någon eller några andra, som utnämnts fore hans
tronbestigning, där haft sin plats.
Hvad då först angår riksråden från Johan III:s tid — Erik
Abrahamsson Leijonhufvud, Axel Leijonhufvud, Claes Bielke och,
såsom nyss visades, äfven Erik Brahe — torde dessa alla hafva
lefvat under Gustaf Adolfs regering. Axel Leijonhufvud har som
bekant ett namn, om också just icke ett hedersnamn, i hans
historia. Erik Brahe uppges öfverallt hafva dött i Danzig år 1614,
mångenstädes med tillägg af den 15 april som dödsdagen.
Uppgiften finnes redan i Stiernraans höfdingaminne, från hvilket den upp-
1 S. 11 D. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0183.html
