Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDSLÄftGD FÖR OTStAP II ADOLFS REOERING 181
–-hans hustru och barn återvända och därpå han själf; hans
»obligation» om framtida trohet är daterad d< 31 juli 1616.1 En och
annan skrifvelse till honom finnes i riksregistraturet, men dessa äro
af helt och hållet privat natur; lika litet som Erik A:son
Leijonhufvud har han undertecknat några rådslag eller bevistat några
rådsmöten, och lika litet som denne har han i verkligheten fungerat som
medlem af Gustaf Adolfs råd.2 Intet bland de riksråd från Johan
III:s tid, som upplefvat Gustaf Adolfs, vill jag i följd häraf
medräkna bland bisittarne i dennes råd.
Af sin fader mottog Gustaf Adolf i arf en hel skara af
rådgifvare. Hvilka dessa voro enligt Ugglas uppgifter, hafva vi ofvan
sett. Men äro dessa uppgifter riktiga? En närmare undersökning visar,
att så verkligen torde vara fallet. Det var visserligen icke möjligt för
hvart och ett af dessa riksråd att såsom Axel Oxenstjerna under
Gustaf Adolfs tid vinna ett rum i verldshistorien. Men icke få af
dem hafva dock beredt sig en varaktig plats i denne konungs
historia; andras verksamhet har åtminstone varit så betydande, att man
här och hvar i utförligare historiska arbeten om hans tid möter deras
namn; i fråga om ännu andra vittnar ett eller annat bref i
riksre-gistraturet, en eller annan underskrift på någon offentlig urkund, att
de åtminstone lefvat under den tid, hvarom här är fråga, äfven om
de af en eller annan anledning kommit att spela en mindre betydande
roll. Blott i fråga om en enda af dessa rådsherrar har jag icke
kunnat finna hvarken det ena eller det andra af de här ofvan
angifna vittnesbörden o®, att han lefvat under Gustaf Adolfs regering.
Det är riksrådet Göran Eriksson Ulfsparre. Enligt Uggla skall han
hafva dött år 1616. Men denna uppgift är alldeles osannolik;
förgäfves söker man i registratur t såväl som i andra offentliga akter
t. o. m. detta år efter hans namn, hvilket åter näppeligen vore möjligt,
om han lefvat så långt in på Gustaf Adolfs regering. Enligt Anreps
»Ättartaflor» åter har han dött 1612 d. 18 juli. Källan for denna
uppgift är »de officiella genealogierna på riddarhuset.3 Det ligger
intet osannolikt i densamma; att U:s namn alldeles saknas i
handlingar från Gustaf Adolfs tid, behöfver ej förvåna, om han aflidit så
snart efter hans tronbestigning. Äfven Göran E:son Ulfsparre anser
jag mig därföre kunna räkna till riksråden under Gustaf Adolf, ehuru
naturligtvis icke på lika goda skäl som de öfriga, om hvilka nu
varit fråga. Att han, om han lefvat under denne konung, verkligen
varit hans rådgifvare, äfven om han af sjuklighet eller någon annan
anledning hindrats att göra tjänst såsom sådan, är alldeles otvifvelaktigt;
honom kunde ju icke några politiska orsaker hålla fjärran från
statsbestyren.
1 RR, jfr t. ex. Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia, III, 116 f.
2 För honom som för Erik A:son L. kände man jn tänka sig hög ålder som
förklaringsgrand till detta förhållande, men sannolikast är väl, att politiska
orsaker varit de bestämmande.
3 Såsom förf. själf meddelat mig; således samma källa, hvarur i allmänhet
»Attartaflornas» uppgifter tagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
