Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
A. HAMMARSKJÖLD.
tiden kunde få i Sverige, ty ännu satt mycket af frihetstidens
förderfliga surdeg kvar i svenska officerskåren, som därigenom
fortfarande såväl i praktiskt som i teoretiskt hänseende lämnade
mycket öfrigt att önska. Det drog ock länge om, innan det
lyckades Gustaf III att höja sin officerskår i kunskaper och
militärisk duglighet.
På denna tid liksom i våra dagar ansågs den preussiska,
hären och den krigskonst, som inom densamma uppstått, för de
första i världen. Ännu lefde ju den store konungen, som under
sjnåriga kriget genom en rad af lysande segrar öfver de stora
kontinental makternas härar häfdat sitt rykte såsom sin tids störste
fältherre och gjort sin armé till ett mönster för de andra
rikenas. Att få tjäna i preussiska hären och att under dess
berömda generaler lära sig krigskonsten utgjorde fördenskull på
denna tid en mängd unga officerares ifrigaste åstundan, och det
ej blott i Sverige, utan äfven i nästan hela det öfriga Europa,
själfva Frankrike ej ens undantaget.
Äfven den unge Wachtmeister ville i denna armé söka.
utveckla sina kunskaper och skaffa sig erfarenhet i krigets svåra
konst. Det var likväl i allmänhet icke så lätt för utländska
officerare att vinna inträde i den preussiska hären. För att
vinna denna förmån fordrades mycket mäktiga relationer. Men
sådana hade Gustaf Wachtmeister, och dessa utmärktare och mera.
lysande, än som stodo andra svenska officerare till buds.
Vid denna tid innehade nämligen en svensk adelsman, som
var stolt både öfver att vara svensk och att härstamma från en
gammal svensk ätt, en hög ställning i preussiska hären, där han
ock vunnit ett stort anseende. Han åtnjöt äfven Fredrik den stores
ynnest och vänskap i ovanlig grad. Sedan Konrad von Rosens,1 Nils
Bielkes och Otto Vilhelm Königsmarks dagar har väl heller ingen,
som varit född svensk undersåte eller börjat sin militära bana i
svenska arméen, förvärfvat sig ett så stort anseende och en så
lysande ställning i utlandet som grefve Johan Ludvig Hård.
Efter många skiftande och underbara öden hade han uppstigit till
värdighet af generallöjtnant i preussiska hären samt till guvernör i
Spandau. Han var född 1719 och son till en af Karl XII:s generaler,
hvilken slutade såsom grefve och riksråd. Johan Ludvig Hårdingick
1 Konrad von Rosen var född 1628, tiänade som ung vid ett af de svenska
logementerna i Livland, men måste för drap fly till Frankrike, där han omsider
uppsteg till värdighet uf marskalk af Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
