- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
218

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

A. HAMMARSKJÖLD.

tjänst. Hon var efter hans egen utsago en af de skönaste
kvinnor i Sverige på sin tid.1 Hon var i nära trettio år
för Hård den mest ömma, trofasta och uppoffrande maka.
Hennes namn var Ulrika Juliana Henrietta Wachtmeister.
Den nyssnämnde amiralen grefve Karl Hans Wachtmeister,
generalamiralens son, var hennes fader, och hennes ende broder
var grefve Fredrik Georg Karl Hans. Således var hon Gustaf
Wachtmeisters faster. Sedan Hård lämnat den holländska
tjänsten, återflyttade han till Sverige och blef 1755 löjtnant vid
lif-drabanterna. Som sådan hade han öfverstes rang.

Allmänt kändt är, att konungaparet och dess anhängare 1756
ville omstörta frihetstidens statsskick och införa ett nytt, som afsåg
att utvidga konungamakten. Själf lär Hård hafva uppgifvit, att
den författning, han och hans medsammansvurna ämnat gifva
Sverige, föga skilde sig från den, som Gustaf III gaf sitt folk
år 1772. Emellertid vardt denna sammansvärjning, som bekant
är, upptäckt. Flera män fingo med lifvet umgälla sin
delaktighet i densamma. Hård lyckades endast genom flykten undgå
detta öde. Öfver Danmark begaf han sig till sin forne general,,
fursten af Waldeck, men hans vistelseort blef upptäckt, och
svenska regeringen fordrade genom kejsaren hans utlämnande,,
hvilket dock fursten afslog. Men som Hård icke ville bereda
sin furstlige vän några obehag genom en fortfarande vistelse i
dennes land, begaf han sig till Schweiz. Där blef han bekant
med Voltaire, som lämnade honom fritt tillträde till sitt
bibliotek. Hård fann vistelsen i Schweiz så angenäm, att han beslöt
att bosätta sig därstädes. Men vid denna tidpunkt fick han ett
bref från sin grefvinna, som underrättade honom, att den
regerande hertigen af Holstein, den ryske tronföljaren Karl Peter
Ulrik, ville i sitt land lämna en fristad åt de deltagare i 1756
års sammansvärjning, som lyckats fly från Sverige. Hård begaf
sig därför inom kort till Holstein, där han återförenade sig
med sin hustru. Han flck nu veta, att hans egendom icke
blifvit familjen fråndömd, och att Lovisa Ulrika tagit hand om
hans dotters uppfostran samt hans broder om hans sons.

Ar 1757 fick Hård af Fredrik den store det hedrande
anbudet att som öfverste inträda i preussisk tjänst. Hård mottog med
glädje detsamma, dock endast på det uttryckliga villkoret att aldrig
behöfva tjäna mot svenskarne. Han deltog nu med utmärkelse

1 Anf. arb. s. 178.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free